Pressmeddelanden

21 juni 2018: Astronomer har utsatt Einsteins allmänna relativitetsteori för sitt strängaste prov hittills utanför Vintergatan med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Den närliggande galaxen ESO 325-G004 fick agera som en gravitationslins som förvränger ljus från en mer avlägsen galax som ligger bakom den. Detta skapar en så kallad Einsteinring runt galaxen. Genom att jämföra galaxens massa med hur rymden kröks kring den kunde astronomerna konstatera att gravitationen fungerar som väntat enligt den allmänna relativitetsteorin också i astronomisk skala. Detta utesluter några alternativa teorier om tyngdkraftens beskaffenhet.

13 juni 2018: Två forskarlag har oberoende av varandra och med hjälp av ALMA presenterat övertygande bevis för tre unga planeter som kretsar kring den mycket unga stjärnan HD 163296. Genom att identifiera tre störningar i den gasfyllda skivan som omger den unga stjärnan kunde astronomerna få fram de starkaste bevisen hittills att nybildade planeter går i bana kring stjärnan. Planeterna anses vara de första som upptäckts med hjälp av ALMA.

4 juni 2018: Astronomer har med hjälp av teleskopen ALMA och VLT upptäckt att stjärnfabriker i både det unga universum och i en närliggande galax innehåller en mycket högre andel av massiva stjärnor än vad man hittar i lugnare galaxer. Dessa fynd utmanar dagens teorier om hur galaxer utvecklas och förändrar vår förståelse för hur stjärnor – och grundämnen – har skapats under universums historia.

30 maj 2018: Tarantelnebulosan lyser med ett starkt ljus cirka 160 000 ljusår bort och är den mest spektakulära av medlemmarna i det Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår Vintergatan. VLT Survey Telescope vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har fotograferat detta område och dess rika omgivningar i stor detalj. Det avslöjar ett kosmiskt landskap av stjärnhopar, glödande gasmoln och de spridda resterna från supernovaexplosioner. Detta är den skarpaste bilden någonsin av detta området.

16 maj 2018: Astronomer har med hjälp av observationer från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och ESO:s VLT (Very Large Telescope) kunnat fastställa att stjärnor började bildas oväntat tidigt i en mycket avlägsen galax. Upptäckten av det mest avlägsna reserverna av syre i universum tyder på att stjärnbildning i galaxen MACS1149-JD1 – som ligger längre bort än någon annan galax som skådats av ALMA eller VLT – började bara 250 miljoner år efter Stora smällen. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 17 maj 2018.

9 maj 2018: Astronomer har med hjälp av ESO:s undersökt en sällsynt relik från solsystemets barndom. Det internationella forskarlaget fann att det ovanliga Kuiperbältobjektet 2004 EW95 är en kolrik asteroid, den första av sitt slag som bekräftats i solsystemets kalla yttre delar. Den märkliga himlakroppen bildades troligen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och kastades sedan miljarder kilometer bort från sitt ursprung till ett nytt hem i Kuiperbältet.

27 april 2018: Den 26 april 2018 invigdes planetariet och besökscentret ESO Supernova. Från och med imorgon 28 april 2018 öppnas dörrarna för allmänheten. Det nya centret, vid ESO:s huvudkontor i Garching, Tyskland, erbjuder besökare en astronomisk helhetsupplevelse där ESO:s forskningsresultat, projekt och tekniska genombrott självklart ingår. Under 2018 är alla aktiviteter vid ESO Supernova gratis. Föreställningar och andra evenemang kan bokas online.

25 april 2018: Genom att skåda djupt in i rymden – tillbaka till en tid då universum bara var en tiondel av sin nuvarande ålder – har teleskopen ALMA och APEX bevittnat förstadierna till gigantiska kosmiska seriekrockar mellan galaxer. Astronomer har tidigare trott att dessa kollisioner mellan unga starburstgalaxer inträffade tre miljarder år efter big bang. De nya observationerna visar att de skedde när universum bara var hälften så gammalt. Dessa uråldriga system av galaxer antas bygga galaxhopar, de största strukturerna i det kända universum.

11 april 2018: Nya bilder från instrumentet SPHERE vid ESO:s Very Large Telescope avslöjar de dammiga skivorna runt unga närliggande stjärnor i större detalj än vad som tidigare varit möjligt. Bilderna visar upp en bisarr mångfald av former, storlekar och strukturer, som bland annat kan bero på planeter som håller på att bildas.

5 april 2018: Nya mätningar från ESO:s Very Large Telescope i Chile och andra teleskop har avslöjat ett rikt landskap av stjärnor och glödande gasmoln i en av våra närmast belägna granngalaxer, det Lilla magellanska molnet. Med hjälp av bilderna har astronomer kunnat identifiera ett svårfångat stjärnlik bland filament av gas som lämnats av en 2000-årig supernovaexplosion. Instrumentet MUSE har använts för att fastställa det gäckande objektets gömställe. Tidigare mätningar från Chandra X-ray Observatory har bekräftat dess identitet som en isolerad neutronstjärna.

7 mars 2018: Denna fantastiska bild av nät av filament i Orionnebulosan har skapats utifrån nya mätningar gjorda med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och andra teleskop. Nätets detaljer är eldigt rödfärgade i denna dramatiska bild, men i själva verket är de så kalla att astronomer måste använda teleskop som ALMA för att kunna observera dem.

5 mars 2018: Det nya instrumentet MATISSE som sitter vid ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) har nu framgångsrikt fullbordat sina första observationer vid Paranalobservatoriet i norra Chile. Det nya instrumentet är världens kraftfullaste för interferometri i ljus med våglängd kring en hundradels millimeter. Med hjälp av högupplösta bilder och spektra kommer MATISSE att undersöka områdena omkring unga stjärnor där planeter bildas samt omgivningarna hos supermassiva svarta hål i galaxers centrum. De första observationerna med MATISSE, som använde VLTI:s hjälpteleskop för att undersöka natthimlens ljusaste stjärnor, inklusive Sirius, Rigel och Betelgeuse, visade att instrumentet funkar bra.

16 februari 2018: ESO-astronomen Suzanna Randall är ett steg närmare hennes dröm att bli den första tyska kvinnan att resa till rymden. Hon har valts ut som ny aspirant till initiativet Astronautin som ämnar till att träna den första tyska kvinnliga astronauten och skicka henne på ett forskningsuppdrag till den internationella rymdstationen. Tillkännagivandet gjordes idag vid en presskonferens vid ESO:s högkvarter i Garching, Tyskland.

13 februari 2018: Instrumentet ESPRESSO som sitter på ESO:s Very Large Telescope i Chile har för första gången använt det kombinerade ljuset från alla fyra 8,2-meter stora enhetsteleskop. Genom att föra samman ljuset från enhetsteleskopen på det här viset blir VLT, sett till dess insamlingsyta, dagens största optiska teleskop.

5 februari 2018: De sju planeterna som kretsar kring den närliggande extremt svala dvärgstjärnan TRAPPIST-1 består mestadels av sten. Det visar en ny studie, som också tyder på att vissa av planeterna kan innehålla mer vatten än jorden. Nya, precisa mätningar av planeternas densiteter pekar på att vatten kan stå för uppemot fem procent av deras massa, vilket är 250 gånger jordens vattenhalt. Systemets varmare inre planeter tros ha ångande täta atmosfärer, medan de yttre planeternas ytor är troligtvis istäckta. Den fjärde planeten från värdstjärnan är den som mest liknar jorden, om man ser till dess storlek, täthet och hur mycket strålning den får från stjärnan. Av de sju planeterna är den också den stenigaste planet och flytande vatten skulle kunna finnas på dess yta.

31 januari 2018: Upplyst av nyfödda stjärnor slingrar sig ett mörkt moln av kosmiskt damm över denna spektakulära vidvinkelbild. I det tätpackade, avlånga molnet bildas nya stjärnor i ett område som kallas Lupus 3. Här föds bländande, heta stjärnor ur sammanstörtande massor av gas och stoft. Denna bild, den mest detaljerade hittills av området, skapades från bilder som tagits med kartläggningsteleskopet VST och med MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop.

24 januari 2018: Teleskopen vid ExTrA kommer att söka efter och studera planeter i jordens storlek som kretsar kring närliggande röda dvärgstjärnor. Nu har den nya nationell anläggning vid ESO:s La Silla-observatorium framgångsrikt genomfört sina första observationer. Tack vare ExTrA:s nydanande design kan det uppnå bättre känslighet än tidigare liknande projekt. Astronomer får nu ett kraftfullt nytt verktyg till hjälp i sökandet efter potentiellt beboeliga världar.

17 januari 2018: Astronomer har med hjälp av ESO:s instrument MUSE på Very Large Telescope i Chile upptäckt en stjärna i stjärnhopen NGC 3201 som beter sig väldigt underligt. Stjärnan tycks kretsa kring ett osynligt svart hål som väger fyra gånger så mycket som solen. Det är det första inaktiva svarta hålet i sitt slag som upptäckts i en klotformig stjärnhop och även den första som upptäckts direkt genom dess gravitationella inflytande. Denna viktiga upptäckt påverkar vårt förstående av bildandet av dessa stjärnhopar, svarta hål och ursprungen till gravitationsvågor.

9 januari 2018: Nu finns de första sex hexagonala segmenten till huvudspegeln för ESO:s Extremely Large Telescope (ELT). Segmenten, som har gjutits av det tyska företaget SCHOTT vid deras anläggning i Mainz, utgör en del av ELT:s 39 meter stora huvudspegel. Den kommer att bestå av totalt 798 segment när den är färdig. När ELT ser sitt första ljus 2024 kommer teleskopet att vara det största i världen för synligt ljus.

20 december 2017: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope har astronomer för första gången kunnat direkt observera granulationsmönster hos en stjärna utanför solsystemet. I en spännande och ovanlig ny bild från instrumentet PIONIER avslöjas de konvektiva cellerna som utgör ytan hos den åldrande röda jättestjärnan π1 Gruis. Stjärnans diameter är mer än 350 gånger solens, och varje cell i mönstret är cirka 120 miljoner kilometer tvärsöver, mer än en fjärdedel av stjärnans diameter. Forskningsresultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.