Pressmeddelanden

2 mars 2022: År 2020 rapporterade ett forskarlag vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) om det närmaste kända svarta hålet, beläget på endast 1000 ljusårs avstånd i stjärnsystemet HR 6819. Men deras resultat utmanades av andra forskare, bland annat ett internationellt forskarlag vid KU Leuven i Belgien. I dag meddelar de två grupperna i en gemensam artikel att det inte finns något svart hål i HR 6819, som istället är ett dubbelsystem där en dubbelstjärna, varav den ena är en “vampyrstjärna”, befinner sig i ett ovanligt och mycket kortvarigt stadium i sin utveckling.

16 februari 2022: Det Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer (ESO:s VLTI) har observerat ett moln av kosmiskt stoft i centrum av galaxen Messier 77 som döljer ett supermassivt svart hål. Resultaten bekräftar förutsägelser som gjordes för 30 år sedan och ger astronomerna en ny inblick i “aktiva galaxkärnor”, ett av de ljusaste och mest svårförstådda objekten i universum.

10 februari 2022: Ett forskarlag som använde Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i Chile har funnit bevis för ytterligare en planet runt Proxima Centauri, den närmaste stjärnan bortom solen. Denna kandidatplanet är den tredje kända och den lättaste i systemet. Med bara en fjärdedel av jordens massa är den också en av de lättaste exoplaneter som hittills har hittats.

4 januari 2022: Stjärnbilden Orion visar upp ett spektakulärt fyrverkeri inför jul- och nyårshelgen i en ny bild från Europeiska sydobservatoriet (ESO). Men ingen fara – det är inte fråga om en verklig eld, inte heller ett verkligt fyrverkeri. "Elden" i detta julkort är Flamnebulosan i Orion avbildad i radiovågor – en bild som tveklöst ger namnet rätta! Bilden togs med ESO:s Atacama Pathfinder Experiment (APEX) på Chajnantorplatån i Atacamaöknen i Chile.

22 december 2021: Interstellära planeter, eller fria planeter, är svårfångade objekt av planetstorlek men som inte kretsar kring en stjärna, utan rör sig fritt i den interstellära rymden mellan stjärnorna. Bara ett fåtal har varit kända, men nu har ett forskarlag med hjälp av data från bland annat Europeiska sydobservatoriets (ESO) teleskop upptäckt minst 70 nya objekt av detta slag. Det är den största gruppen av interstellära planeter som hittills upptäckts och är ett viktigt steg mot en större förståelse av dessa svårobserverade galaktiska nomader.

14 december 2021: Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer (ESO:s VLTI) har tagit de djupaste och skarpaste bilderna hittills av området kring det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. De nya bilderna är 20 gånger skarpare än vad som var möjligt innan VLTI och har avslöjat en tidigare okänd stjärna nära det svarta hålet. Genom att följa stjärnornas rörelser har astronomerna kunnat göra en ny och mycket noggrann bestämning av det supermassiva hålets massa.

8 december 2021: Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har tagit en bild av en planet i omloppsbana kring b Centauri, en dubbelstjärna som är synlig för blotta ögat. Detta stjärnpar har den högsta temperaturen och är det mest massiva som man hittills känner till med en planet i omloppsbana. Planetens avstånd till stjärnparet är 100 gånger avståndet mellan solen och Jupiter. Tidigare har vissa astronomer trott att planeter inte kan finnas kring så heta och massiva stjärnor.

30 november 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer avslöjat det närmaste dubbla supermassiva svarta hålet som har observerats.De två objekten ligger också mycket närmare varandra än något annat objekt av sitt slag, och kommer så småningom att smälta samman.

11 november 2021: Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt ett litet svart hål utanför Vintergatan genom att studera hur det påverkar stjärnorna i omgivningen. Det är första gången denna metod har använts för att upptäcka ett svart hål utanför vår egen galax. Den kan få stor betydelse för sökandet efter gömda svarta hål i Vintergatan och närliggande galaxer och för att ta reda på hur dessa mystiska objekt bildas och utvecklas.

4 november 2021: En ny upptäckt kastar ljus över hur fluor – ett grundämne som finns som fluorid i både tänder och ben – bildas i universum. Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har ett forskarlag detekterat grundämnet i en galax vars ljus har tagit 12 miljarder år att nå oss. Det är första gången fluor har upptäckts i en så avlägsen stjärnbildande galax.

12 oktober 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) i Chile har astronomer avbildat 42 av de största asteroiderna som går i banor mellan Mars och Jupiter. Det är första gången en så stor grupp asteroider avbildas med så hög detaljskärpa. Observationerna avslöjar en mängd olika former, från sfäriska till starkt avlånga, och hjälper astronomerna att förstå asteroidernas ursprung i solsystemet.

9 september 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har en grupp astronomer tagit de skarpaste och mest detaljerade bilderna hittills av asteroiden Kleopatra. Observationerna gjorde det möjligt att bestämma dess tredimensionella form, som är lik ett hundben, och massa med en högre noggrannhet än tidigare. Forskningen ger nya ledtrådar till hur asteroiden och dess två månar bildades.

5 augusti 2021: Ett forskarlag har använt Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i Chile för att få ny kunskap om planetsystemet kring en närbelägen stjärna, L98-59, som är snarlikt solsystemet. Bland upptäckterna finns en planet med hälften av Venus massa – den lättaste exoplaneten som har uppmätts med radialhastighetsmetoden – en vattenplanet, samt en planet troligen belägen i stjärnans beboeliga zon.

22 juli 2021: Med hjälp av Atacama Large Millimetre/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer för första gången otvetydigt observerat en skiva kring en planet kring en annan stjärna än solen. Detektionen kommer att ge ny kunskap om hur månar och planeter bildas i unga planetsystem.

16 juli 2021:

16 juni 2021: När Betelgeuse, en ljusstark orange stjärna i stjärnbilden Orion, tappade i ljusstyrka i slutet av 2019 och början av 2020 blev astronomerna överraskade. Ett forskarlag har nu publicerat nya bilder av stjärnans yta, tagna med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) som tydligt visar hur dess ljusstyrka förändrades. Resultaten visar att Betelgeuse delvis skymdes av ett stoftmoln, vilket förklarar stjärnans dramatiska försvagning.

19 maj 2021: En ny studie av belgiska astronomer som har använt data från Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har visat att järn och nickel finns i kometer i solsystemet ut till stora avstånd från solen. En separat studie gjord av en polsk forskargrupp, som också baseras på ESO-data, har visat att nickel också finns i den interstellära kometen 2I/Borisov. Det är första gången som tunga metaller, som normalt förekommer i heta miljöer, har hittats i kalla avlägsna kometers atmosfärer.

27 april 2021: Som en del av ett världsomspännande samarbete har Europeiska rymdorganet ESA:s Test-Bed Telescope 2 (TBT2) nu börjat söka efter och identifiera jordnära objekt som kan bli potentiellt farliga för jorden i framtiden. Teleskopet är byggt för att testa ny teknik och mjukvara och kommer att observera tillsammans med sin tvilling på norra halvklotet.

30 mars 2021: Nya observationer med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) indikerar att kometen 2I/Borisov, det andra interstellära objektet som har upptäckts, är en av de mest ursprungliga som någonsin har observerats. Astronomerna tror att denna komet aldrig tidigare har passerat nära någon stjärna, vilket betyder att den är en relik från det moln av gas och stoft där den bildades.

24 mars 2021: Event Horizon Telescope-konsortiet, som presenterade den första bilden av ett svart hål, har i dag offentliggjort en ny bild av det supermassiva svarta hålet i centrum av galaxen M87 som visar ljusets polarisation. Det är första gången som astronomer har kunnat mäta polarisation, som är en indikation på förekomsten av magnetfält, så nära kanten av ett svart hål. Observationerna är avgörande för att förstå hur energirika jetstrålar bildas i M87, som är belägen på 55 miljoner ljusårs avstånd.