Pressmeddelande

ESO-teleskop avbildar Vintergatans centrum och avslöjar uråldrig stjärnbildningsepisod

16 december 2019, Skurup

ESO:s Very Large Telescope (VLT) har observerat Vintergatans centralregion i extremt hög vinkelupplösning och avslöjat nya detaljer om stjärnbildningen i galaxen. Observationerna har funnit spår av en dramatisk händelse i galaxens historia: en intensiv period med stjärnbildning som resulterade i hundra tusen supernovaexplosioner.

"Vår unika studie av Vintergatans centrum har gett oss nya insikter i stjärnbildningen i denna del av galaxen" säger Rainer Schrödel från Astrofysikaliska institutet i Granada, Spanien, som ledde studien. "Tvärtemot den gängse uppfattningen har vi funnit att stjärnbildningen inte har varit kontinuerlig", kompletterar Fransisco Nogueras-Lara, som ledde två nya studier av Vintergatans centralregion vid samma institut.

 

I studien, som presenteras i dagens Nature Astronomy, fann forskarlaget att omkring 80 % av stjärnorna i Vintergatans centrum bildades under den tidigaste epoken i galaxens historia, för mellan 8 och 13,5 miljarder år sedan. Därefter följde en period av omkring 6 miljarder år då mycket få stjärnor bildades, men som avslutades med en intensiv stjärnbildningsperiod för omkring 1 miljard år sedan. Under en tidsrymd av omkring 100 miljoner år bildades då nya stjärnor motsvarande tiotals miljoner solmassor.

 

"Förhållandena måste ha liknat de som förekommer i så kallade 'starburstgalaxer' där nya stjärnor bildas i en takt av omkring hundra solmassor per år" säger Nogueras-Lara, som nu forskar vid Max Planckinstitutet för astronomi i Heidelberg, Tyskland. För närvarande bildas nya stjärnor i Vintergatan i en mycket måttlig takt, motsvarande omkring 1-2 solmassor per år."

 

"Denna tidiga och explosionsartade stjärnbildningsepisod måste ha resulterat i över hundra tusen supernovor, en händelse som troligen ett av de mest energirika i Vintergatans historia", menar han. Då uppstod mängder av massiva stjärnor som efter en kort och intensiv livscykel avslutas i supernovaexplosioner.

 

Forskningsprojektet möjliggjordes med ESO:S HAWK-I-instrument på VLT. Denna infraröda kamera kan tränga igenom de täta stoftmolnen i regionen och ge oss en detaljerad bild av galaxens centrala delar. Resultaten publicerades i oktober 2019 i tidskriften Astronomy & Astrophysics av Nogueras-Lara tillsammans med forskare från Spanien, USA, Japan och Tyskland. Den mäktiga bilden visar Vintergatans mest stjärntäta område med gas och stoft, där också ett supermassivt svrt hål är beläget. Vinkelupplösning är 0,2 bågsekunder, vilket motsvaras av storleken på en fotboll i Malmö sedd från Göteborg.

 

Denna bild är den första från kartläggningsprojektet GALACTICNUCLEUS som baseras på extremt högupplösta vidvinkelbilder tagna med HAWK-I-instrumentet. I projektet studeras över tre miljoner stjärnor över en 60 000 kvadratljusår stor yta på ett avstånd av 30 000 ljusår i Vintergatans centrum.

Mer information

Forskningsresultaten presenterades i artikeln "GALACICNUCLEUS: A high angular resolution JHKs imaging survey of the Galactic Centre: II. First data release of the catalogue and the most detailed CMDs of the GC” i Astronomy & Astrophysics, och i artikeln "Early formation and recent starburst activity in the nuclear disc of the Milky Way" som kommer att publiceras i Nature Astronomy (doi: 10.1038/s41550-019-0967-9).

 

Astronomerna som skrev artikeln i Astronomy & Astrophysics är F. Nogueras-Lara (Instituto de Astrofísica de Andalucía, Granada, Spanien [IAA-CSIC]), R. Schödel (IAA-CSIC), A. T. Gallego-Calvente (IAA-CSIC), H. Dong (IAA-CSIC), E. Gallego-Cano (IAA och Centro Astronómico Hispano-Alemán, Almería, Spanien), B. Shahzamanian (IAA-CSIC), J. H. V. Girard (Space Telescope Science Institute, Baltimore, USA), S. Nishiyama (Miyagi University of Education, Sendai, Japan), F. Najarro (Departamento de Astrofísica, Centro de Astrobiología CAB (CSIC-INTA), Torrejón de Ardoz, Spanien) och N. Neumayer (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland).

 

Astronomerna som skrev artikeln i Nature Astronomy är F. Nogueras-Lara (Instituto de Astrofísica de Andalucía, Granada, Spanien [IAA-CSIC]), R. Schödel (IAA-CSIC), A. T. Gallego-Calvente (IAA-CSIC), E. Gallego-Cano (IAA-CSIC), B. Shahzamanian (IAA-CSIC), H. Dong (IAA-CSIC), N. Neumayer (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland), M. Hilker (European Southern Observatory, Garching bei München, Tyskland), F. Najarro (Departamento de Astrofísica, Centro de Astrobiología, Torrejón de Ardoz, Spanien), S. Nishiyama (Miyagi University of Education, Sendai, Japan), A. Feldmeier-Krause (The Department of Astronomy and Astrophysics, The University of Chicago, Chicago, US), J. H. V. Girard (Space Telescope Science Institute, Baltimore, USA) och S. Cassisi (INAF-Astronomical Observatory of Abruzzo, Teramo, Italy).

 

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Tel: 0706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Francisco Nogueras-Lara
Max Planck Institute for Astronomy
Heidelberg, Germany
Tel: +49 6221 528-393
E-post: nogueras@mpia.de

Rainer Schödel
Instituto de Astrofísica de Andalucía (IAA-CSIC)
Granada, Spain
Tel: +34 958 230 529
E-post: rainer@iaa.es

Bárbara Ferreira
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: pio@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1920 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.