Pressmeddelanden

14 mars 2019: I en bortglömd del av stjärnbilden Orion sträcker en kosmisk fladdermus ut sina diffusa vingar genom den interstellära rymden på 2 000 ljusårs avstånd. Unga stjärnor lyser upp nebulosan inifrån trots att de omges av mörka stoftmoln. Nebulosan NGC 1788 är alltför svag för att ses med blotta ögat, men dess pastellika färger avslöjas här med ESO:s Very Large Telescope i den mest detaljerade bilden som hittills tagits av objektet.

6 februari 2019: Detta färgsprakande område med nybildade stjärnor i Stora Magellanska molnet fotograferades med MUSE-instrumentet (Multi Unit Spectroscopic Exprorer) på ESO:s Very Large Telescope. Den relativt låga stofthalten i LMC gjorde det möjligt för MUSE att avslöja intrikata detaljer i synligt ljus.

22 januari 2019: Den spöklika glöden från den planetariska nebulosan ESO 557-24 varar bara ett kort tidsperiod - omkring 10 000 år, med astronomiska mått bara ett flyktigt ögonblick. ESO:s Very large Telescope fångade detta skal av glödande joniserad gas – det sista andetaget från en döende stjärna vars tynande rester ses i centrum på denna bild. När gasskalet i denna planetariska nebulosa expanderar blir den också svagare och kommer så småningom att bli helt osynlig.

11 januari 2019: Sedan invigningen i april 2018 har ESO:s Supernova planetarium och besökscenter spridit information om universum till mer än 55 000 besökare och fångat det astronomiska intresset hos en världsvid publik. Nu har ESO Supernova gjort hela sitt digitala material tillgängligt online utan kostnad. Materialet omfattar högupplösta foton, filmer, informativa texter och planetariematerial samt en digital version av den förstklassiga astronomiska utställningen.

20 december 2018: Underskrifter av ESO:s generaldirektör och vd:n för observatoriet Cherenkov Telescope Array (CTA) ger nu klartecken för att CTA:s anläggning för södra halvklotet byggs vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Dessutom har Chiles regering och ESO undertecknat avtalet, vilket gör att ESO nu kan bygga den nya anläggningen vid ESO:s Paranalobservatorium. Världens mest ambitiösa observatorium för gammastrålning får därmed tillgång inte bara till Chiles fantastiska observationsförhållanden, utan också till ESO:s toppmoderna infrastruktur, expertis och anläggningar. ESO kommer att driva anläggningen på uppdrag av CTA-observatoriet och dess medlemmar.

12 december 2018: Den här veckan uppmärksammar ESO den märkliga dubbelstjärnan R Aquarii. I den här nya bilden har astronomer fångat dramatiska detaljer i det intima men turbulenta förhållandet mellan systemets stjärnor. Bilden togs av planetjägarinstrumentet SPHERE på Very Large Telescope (VLT) i samband med att ett nytt delsystem testades. Bildkvalitén kan jämföras med rymdteleskopet Hubble.

5 december 2018: SPECULOOS-projektet har gjort sina första observationer vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. SPECULOOS kommer att fokusera på att upptäcka jordstora planeter hos de svalaste stjärnorna och hos bruna dvärgar.

19 november 2018: Instrumentet VISIR på ESO:s Very Large Telescope har fångat en häftig bild av en nyupptäckt trippelstjärna. Stjärnsystemet, som fått smeknamnet Apep efter en antik egyptisk gudom, kan vara den första gången som en föregångare till en gammablixt hittats.

14 november 2018: Den närmaste ensamma stjärnan till solen är värd till en exoplanet som väger minst 3,2 gånger så mycket som jorden. Den kyliga, svagt upplysta superjorden har upptäckts av en världsomfattande observationskampanj i vilken ingår mätningar från teleskop över hela världen, inklusive ESO:s planetjägarinstrument HARPS. Planeten är nu den näst närmaste kända exoplaneten till jorden. Barnards stjärna ligger så nära oss att den rör sig snabbare över natthimlen än någon annan känd stjärna.

6 november 2018: Observationer av ALMA och mätningar med spektrografen MUSE vid ESO:s VLT har avslöjat en kolossal fontän av molekylär gas som drivs av ett svart hål i den ljusaste galaxen i hopen Abell 2597. Aldrig tidigare har forskare kunnat observera hela den galaktiska cykeln av tillflöden och utflöden som driver en kosmisk fontän i samma system.

31 oktober 2018: ESO:s utsökt känsliga instrument GRAVITY har lagt till nya bevis som bekräftar det som forskare länge antagit, att ett supertungt svart hål lurar i Vintergatans mitt. Nya observationer visar att där kretsar moln av gas i hög fart – nästan en tredjedel av ljusets hastighet – i cirkulära banor strax utanför det svarta hålets händelsehorisont. Det är första gången som någon materia observerats så nära det svarta hålets kant, och är de mest detaljerade observationer hittills av materia som ligger så nära ett svart hål.

24 oktober 2018: Instrumentet FORS2 på ESO:s Very Large Telescope har observerat stjärnfabriken NGC 2467, som ibland kallas Skull and Crossbones Nebula. Bilden utgör en del av ESO Cosmic Gems-program som utnyttjar de sällsynta tillfällen då observationsförhållanden inte är lämpliga för att samla in vetenskapliga data. Tack vare ESO:s Cosmic Gems-program kan ESO:s teleskop istället för att vara sysslolösa användas för att fånga visuellt fantastiska bilder av södra himlen.

17 oktober 2018: Ett internationellt forskarlag har med hjälp av instrumentet VIMOS på ESO:s Very Large Telescope upptäckt en kolossal struktur i det unga universum. Den vidsträckta samlingen av galaxer som fått smeknamnet Hyperion, upptäcktes med hjälp både av nya mätningar och en detaljerad granskning av arkivdata. Denna avlägsna så kallade proto-superhop av galaxer ser vi som den var bara 2 miljarder år efter big bang, och är den största och tyngsta kända struktur i det tidiga universum.

1 oktober 2018: Djupa observationer som gjorts med spektrografen MUSE på ESO:s Very Large Telescope har avslöjat att enorma reserver av väteatomer som omger avlägsna galaxer. Tack vare MUSE utsökta känslighet har forskare kunnat direkt observera ljussvaga moln av väte från det unga universum som glöder med Lyman-alfa-emission. Det har avslöjat att nästan hela himlen är fylld med en osynlig glöd.

26 september 2018: Den 26 september tecknades tillträdesavtalet som leder till att Irland blir medlem i Europeiska sydobservatoriet (ESO), världens mest produktiva astronomiska observatorium. Avtalet undertecknades av John Halligan, parlamentsledamot och Irlands minister för utbildning, innovation, forskning och utveckling, och Xavier Barcons, ESO:s generaldirektör. ESO ser nu fram emot att välkomna Irland och att arbeta med landets astronomer och industri för att flytta fram astronomins gränser.

12 september 2018: I en ny bild har instrumentet FORS2 på ESO:s Very Large Telescope (VLT) fångat spiralgalaxen NGC 3981 i all sin prakt. Bilden ingår i ESO:s Cosmic gems-program, som utnyttjar tiden på teleskop då väderförhållanden inte lämpar sig för vetenskapliga mätningar. Istället för att inte observera alls används ESO:s teleskop för att fånga visuellt praktfulla bilder av den södra stjärnhimlen.

5 september 2018: ATTRACT är ett banbrytande initiativ som sammanfogar världsledande forskningslaboratorier med industriexperter för att skapa ett europeiskt ekosystem för innovation som kommer att accelerera utvecklingen av omstörtande teknik på väg till marknaden. Detta initiativ, där ESO är en partner, kommer att finansiera 170 nya idéer med marknadspotential för genombrott inom mätteknik och bildhantering. Det syftar till att skapa produkter, tjänster, företag och jobb baserade på nya metoder inom mätteknik och bildanalys.

29 augusti 2018: Carinanebulosan, en av himlens största och ljusstarkaste nebulosorna, framträder i en ny bild tagen med ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile. Genom att observera i infrarött ljus har VISTA tittat genom de lager av het gas och mörkt stoft som omger nebulosan och visar oss otaliga stjärnor, både nyfödda och gamla i sin sista dödskamp.

8 augusti 2018: En glittrande svärm av galaxer fyller upp denna bild som tagits med ESO:s VST (VLT Survey Telescope), ett toppmodernt 2,6-metersteleskop med uppgift att kartlägga himlen i synligt ljus. Fina detaljer hos de många galaxerna som sträcker sig över bilden avslöjar för astronomer hur de är uppbyggda.

30 juli 2018: Astronomer som använt teleskopen ALMA och NOEMA har för första gången gjort en säker observation av radioaktiva molekyler i interstellära rymden. Den radioaktiva delen av molekylen är en aluminiumisotop. Observationerna avslöjar att isotopen spreds ut i rymden efter en kollision mellan två stjärnor som lämnade efter sig en stjärnrest med namnet CK Vulpeculae. Detta är första gången som man direkt observerat sådana aluminiumatomer hos en känd källa i rymden. Tidigare har denna isotop kunnat identifierats med hjälp av gammastrålning, men ursprunget till de radioaktiva ämnet var tidigare ökänt.