Pressmeddelande

En kosmisk kringla

Tvillingstjärnor föds i virvlar av gas och stoft

4 oktober 2019

Astronomer har använt radioteleskopet ALMA för att ta en extremt högupplöst bild på två gas- och stoftskivor där unga stjärnor växer till. Dessa cirkumstellära skivor matas med material från en större skiva via filament i ett komplext kringelliknande mönster. Observationerna av detta märkliga fenomen kastar nytt ljus över de tidigaste stadierna i stjärnornas liv och hjälper astronomerna att förstå hur dubbelstjärnor bildas.

De nyfödda stjärnorna på bilden är belägna i systemet [BHB2007] 11 och utgör den yngsta medlemmarna i en liten stjärnhop i den mörka nebulosan Barnard 59, en del av den stora Pipnebulosan. Tidigare observationer av systemet har visat dess yttre struktur, men nu känner vi också till dess inre - tack vare Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) och ett internationellt forskarlag från Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics (MPE) i Tyskland.

 

"Vi ser två kompakta källor som vi tolkar som cirkumstellära skivor kring två unga stjärnor" förklarar Felipe Alves som ledde studien. En cirkumstellär skiva är ett moln av gas och stoft som omger en ung stjärna. Stjärnan samlar på sig material från skivan och växer sig på så sätt större. "Diametern på dessa skivor är jämförbar med asteroidbältet i vårt eget solsystem, och avståndet mellan dem är 28 gånger avståndet mellan jorden och solen" berättar Alves.

 

De två skivorna omges av en större skiva med en massa av omkring 80 gånger  Jupiters, som har en komplex struktur i form av filamentlika spiralarmar - den kosmiska kringlan. "Detta är ett viktigt resultat" betonar Paola Caselli, vd på MPE, chef för centret för astrokemi och en av medförfattarna. "Vi har äntligen kunnat ta en bild av omgivningen runt två unga stjärnor med materialströmmar från den stoft- och gasskiva som de föddes i. Detta ger oss ny kunskap om hur stjärnor bildas."

 

De nyfödda stjärnorna samlar på sig materia från den större skivan i två steg. Först överförs material till de cirkumstellära skivorna via de filamentlika stråk som ALMA har fångat. Analys av datan har visat att den mindre massiva (men ljusare) av de två skivorna (nederst i bild) samlar på sig material i en snabbare takt. I det andra steget ansamlar stjärnorna material från sina cirkumstellära skivor. "Vi förväntar oss att denna tvåstegsansamling driver dynamiken i dubbelstjärnesystemet under denna fas" menar Alves. "Den goda överensstämmelsen mellan observationer och teori är lovande, men vi behöver undersöka fler unga tvillingstjärnor för att bättre förstå hur de bildas." 

Mer information

Forskningresultaten publiceras den 3 oktober i en artikel i tidskriften Science.

 

Forskarlaget består av F. O. Alves (Center for Astrochemical Studies, Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Garching, Germany), P. Caselli (Center for Astrochemical Studies, Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Germany), J. M. Girart (Institut de Ciències de l’Espai, Consejo Superior de Investigaciones Científicas, Spain och Institut d’Estudis Espacials de Catalunya, Spain), D. Segura-Cox (Center for Astrochemical Studies, Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Garching, Germany), G. A. P. Franco (Departamento de Física, Instituto de Ciências Exatas, Universidade Federal de Minas Gerais, Brazil), A. Schmiedeke (Center for Astrochemical Studies, Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Garching, Germany) och B. Zhao (Center for Astrochemical Studies, Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Garching, Germany).

 

ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) består av ett nätverk av 66 högprecisionsantenner som registrerar strålning med våglängder mellan 0,32 och 3,6 millimeter. I sin huvuduppställning har ALMA femtio antenner, var och en med en diameter på 12 meter, som arbetar tillsammans som ett enda stort teleskop – en interferometer. ALMA är ett samarbete mellan ESO (som representerar sina medlemsstater), NSF (USA) och NINS (Japan), tillsammans med NRC (Kanada), NSC och ASIAA (Taiwan), och KASI (Sydkorea), i samarbete med republiken Chile. ALMA drivs av ESO, AUI/NRAO och NAOJ.

Länkar

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Tel: 0706494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Felipe Alves
Center for Astrochemical Studies — Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 30000 3897
E-post: falves@mpe.mpg.de

Mariya Lyubenova
ESO Head of Media Relations
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6188
E-post: pio@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1916 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1916sv
Namn:Barnard 59, [BHB2007] 11, Pipe Nebula
Typ:Milky Way : Nebula : Type : Star Formation
Facility:Atacama Large Millimeter/submillimeter Array
Science data:2019Sci...366...90A

Bilder

En kosmisk kringla
En kosmisk kringla
Pipnebulosans munstycke
Pipnebulosans munstycke
Barnard 59, en mörk nebulosa i stjärnbilden Ormbäraren
Barnard 59, en mörk nebulosa i stjärnbilden Ormbäraren

Videor

ESOcast 208 Light: En kosmisk kringla (4K UHD)
ESOcast 208 Light: En kosmisk kringla (4K UHD)
Animation av två cirkumstellära skivor som ansamlar gas och stoft
Animation av två cirkumstellära skivor som ansamlar gas och stoft