Pressmeddelande

Anatomin hos en kosmisk fiskmås

ESO:s VST fångar en himmelsk mås i flykten

7 augusti 2019

Detta färggranna himmelska objekt kallas Måsnebulosan efter dess likhet med en fågel i flykt. Objektet består av stoft, väte, helium och spår av tyngre grundämnen, och är en födelseplats för stjärnor. De fina detaljerna fångades av ESO:s VLT Survey Telescope (VST), ett av de största patrullteleskopen i världen som observerar himlen i synligt ljus.

Huvudkomponenterna i Måsnebulosan (IC 2177) är tre stora moln av gas. Den mest framträdande är Sharpless 2-296 som bildar vingarna. Dess utsträckning är cirka 100 ljusår mellan vingspetsarna. Dess form skapas av glödande vätgas och mörka stoftmoln blandade med ljusa stjärnor. Den är ett utmärkt exempel på en emissionsnebulosa, i detta fall en HII-region ("H två"), vilket innebär att stjärnbildning pågår.

Strålningen från de unga stjärnorna formar gasmolnen och skapar de fina färgerna genom att jonisera gasen i området. Strålningen utövar ett tryck på den omgivande gasen och får den att förtätas och bilda stråk och andra former. Emissionsnebulosornas varierande utseenden får astronomerna att tänka på djur och föremål av alla möjliga slag, därav deras högst varierande namn.

Skillnaden i form är dramatisk mellan Sh2-296 och grannebulosan Sh2-292. Den senare ses rakt under vingarna och har ett kompakt utseende som för tankarna till fiskmåsens huvud. Den ljusa stjärnan i molnet är den extremt luminösa HD 53367. Den är 20 gånger mer massiv än solen och utgör fiskmåsens plirande öga. Sh2-292 är både en emissionsnebulosa och en reflektionsnebulosa - mycket av dess ljus strålas ut av den joniserande gasen kring dess nybildade stjärnor, med en ansenlig del är reflekterat ljus från stjärnorna utanför molnet.

De mörka stråken som delar upp emissionsnebulosorna i olika segment är stoftmoln. De består av mycket tätare ansamlingar av material, tillräckligt täta för att skymma ljuset från den bakomliggande gasen. Mörka stoftnebulosor har partikeltätheter kring några hundra atomer per kubikcentimeter, mycket lägre än det bästa vakuum som kan tillverkas på jorden. Den övriga gasen i nebulosan är mycket tunnare, med en täthet av bara omkring en atom per kubikcentimeter.

Måsnebulosan ligger på gränsen mellan stjärnbilderna Stora hunden (Canis Major) och Enhörningen (Monoceros) på ett avstånd av 3 700 ljusår i en av Vintergatans spiralarmar. Spiralgalaxer kan innehålla tusentals moln av detta slag, alla koncentrerade i spiralarmarna där även stjärnbildning pågår.

Flera mindre moln tillhör också Måsnebulosan, bland andra Sh2-297 som ses som en ljus fläck vid den vänstra vingspetsen, samt Sh2-292 och Sh2-295. Alla dessa objekt ingår i Sharplesskatalogen, en lista med över 300 ljusa nebulosor som sammanställdes av den amerikanske astronomen Stewart Sharpless på 1950-talet.

Bilden togs med VLT Survey Telescope (VST), ett av de största patrullteleskopen som observerar himlen i synligt ljus. VST fotograferar stora himmelsområden och svaga objekt på kort tid.

Kan du se fiskmåsen i bilden? Vi utmanar dig att hitta den och rita dess konturer på fotot! Dela din bild av fågeln på hashtaggen #SpotTheSeagull.

Mer information

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Mobil: 0706-49 47 31
E-post: eson-sweden@eso.org

Mariya Lyubenova
ESO Head of Media Relations Team
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6188
E-post: pio@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1913 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.