Pressmeddelande

Ett vackert exempel av stjärnutsmyckning

18 maj 2016

I den här bilden från ESO:s Very Large Telescope (VLT) lyser nybildade, bländande blåa stjärnor upp gasen ur vilken de nyligen föddes. Resultatet är en slående färgglad emissionsnebulosa, som går under beteckningen LHA 120-N55, i vilken stjärnorna pryds av en mantel av glödande gas. Astronomer studerar dessa vackra uppvisningar för att lära sig mer om förhållandena där nya stjärnor bildas och utvecklas.

LHA 120-N55, eller N55 som den brukar kallas, är ett lysande gasmoln i det Stora magellanska molnet, en satellitgalax till Vintergatan som befinner sig omkring 163 000 ljusår bort. N55 befinner sig inuti ett gigantiskt skal, en så kallad superbubbla, med namnet MLC 4. Superbubblor, som kan vara uppemot hundratals ljusår tvärsöver, bildas när de våldsamma vindarna från nybildade stjärnor arbetar tillsammans med stjärnvindarna från nybildade stjärnor och chockvågorna från supernovaexplosioner för att blåsa bort det mesta av gasen och stoftet som ursprungligen omgav dem. Så skapas enorma, bubbelformade hålrum.

Materialet som senare blev N55 lyckades däremot överleva som en liten kvarstående ficka av gas och stoft. Den är nu en självständig nebulosa inuti superbubblan. Här lyckades också en gruppering av strålande blåa och vita stjärnor – de kallas LH 72 – bildas, hundratals miljoner år efter händelsen som ursprungligen blåste upp superbubblan. Stjärnorna i LH 72 är bara några få miljoner år gamla, så de har inte deltagit i att tömma rymden omkring N55. Stjärnorna representerar en andra omgång av stjärnbildning i regionen.

Det är populationer av stjärnor nyligen kommit till som också förklarar de suggestiva färgerna runt stjärnorna i bilden. Det intensiva ljuset från de kraftfulla blå-vita stjärnorna avlägsnar elektronerna från närliggande väteatomer i N55, vilket gör att gasen lyser i synligt ljus med en karaktäristisk rosa färg. Astronomer känner igen detta som signaturen av glödande vätgas: hos galaxer ett vanligt kännetecken av nya och unga stjärnor.

Medan det just nu verkar lugnt i det stjärnbildande området N55, så väntar stora förändringar framöver. Om några miljoner år kommer några av de tunga och starkt lysande stjärnorna i LH 72-grupperingen att explodera som supernovor, vilket kommer sprida N55:s innehåll ut i rymden. En bubbla skapas inuti superbubblan, helt enkelt. Stjärnorna fortsätter således med sin cykel av avslut och begynnelser även i detta kompakta grannskap i vår hemgalax.

Den nya bilden togs med instrumentet FORS2 (FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph) som sitter på ESO:s VLT. Den togs som en del av ESO:s program “Kosmiska pärlor”, ett utåtriktad initiativ dedikerad till att skapa bilder av intressanta, spännande och vackra objekt med hjälp av ESO:s teleskop. I detta program används observationstid som annars gått till spillo då väderförhållandena ansetts vara för dåliga för vetenskapliga observationer. Mätningarna kan fortfarande användas i vetenskapliga syften och görs även tillgängliga för astronomer genom ESO:s vetenskapliga arkiv.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Bilder på VLT

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Onsala, Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1616 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.