Pressmeddelanden 2015

16 december 2015: Astronomer har med hjälp av teleskopet ALMA funnit de tydligaste tecknen hittills på att planeter, med massor som är flera gånger Jupiters, har nyligen bildats inuti skivorna av gas och stoft som omger fyra unga stjärnor. Mätningarna av gasen runt stjärnorna ger också ytterligare ledtrådar om dessa planeterns egenskaper.

15 december 2015: ESO:s teleskop har gett ett internationellt team av astronomer gåvan av en tredje dimension i en stor jakt efter galaxhopar – de största strukturerna i universum som hålls samman av tyngdkraften. Projektet XXL är ett av de största hittills med syfte att kartlägga galaxhopar. Mätningar från teleskopen VLT och NTT kompletterar observationer från teleskop i hela världen och i rymden.

9 december 2015: De spektakulära resterna efter en 360 miljoner år gammal kosmisk kollision avslöjas i fantastisk detalj i nya bilder från ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet. Bland spillrorna finns en sällsynt gåtfull ung dvärggalax. Denna galax liknar galaxerna som tros ha varit vanligt förekommande när universum var ungt. Därför får nu astronomer ett utmärkt tillfälle att lära sig om sådana galaxer, som vanligtvis ligger utom räckhåll för dagens teleskop.

25 november 2015: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer tagit den mest detaljerade bilden hittills av hyperjättestjärnan VY Canis Majoris. Observationerna visar hur de oväntat stora stoftkorn som omger stjärnan hjälper den att förlora stora mängder materia när den går mit sin död. Det är först nu som forskare förstår denna process, som är nödvändig för att förbereda sådana gigantiska stjärnor inför ett explosivt slut som en supernova.

18 november 2015: ESO:s kartläggningsteleskop VISTA har fått syn på en hord av massiva galaxer som fanns då universum ännu var i sin linda. Genom att upptäcka och studera fler av dessa galaxer än någonsin tidigare har astronomer för första gången fått reda på exakt när sådana monstergalaxer först äntrade den kosmiska scenen.

11 november 2015: Kvarlevorna efter en asteroids dödlig dust med en stjärnrest har studerats i detalj för första gången av ett internationellt team av astronomer som använt Very Large Telescope vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Detta ger oss en skymt av solsystemets avlägsna framtid.

4 november 2015: Ett nytt instrument som installerats på 12-metersteleskopet APEX (Atacama Pathfinder EXperiment) vid 5000 meters höjd i de Chilenska Anderna öppnar upp ett tidigare outforskat fönster mot universum. Instrumentet SEPIA kommer att kunna upptäcka ljussvaga signaler från vatten och andra molekyler både inom Vintergatan, i andra närliggande galaxer och från det unga universum.

28 oktober 2015: Astronomer har använt teleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium för att upptäcka en hittills okänd del av Vintergatan. Genom att kartlägga så kallade cepheider, en typ av stjärnor som varierar i ljusstyrka, har man upptäckt en skiva av unga stjärnor som ligger dold bakom tjocka stoftmoln i galaxens centrala bula.

26 oktober 2015: Den 24 oktober 2015 besökte italiens premiärminister Matteo Renzi ESO:s Paranalobservatorium i Atacamaöknen i norra Chile. Han togs på en rundtur genom ESO:s världsledande astronomiska anläggningar av ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw.

21 oktober 2015: En internationell grupp av astronomer har upptäckt en extrem dubbelstjärna med hjälp av ESO:s Very Large Telescope. Stjärnparet VFTS 352 är det tyngsta och hetaste i sitt slag, och stjärnorna kretsar så nära varandra att deras ytor överlappar varandra. De kan också vara på väg mot ett dramatiskt slut: de två stjärnorna kan komma antingen att smälta samman och bilda en enda gigantisk stjärna, eller så bildas ett dubbelt svarta hål.

14 oktober 2015: Bakom kolmörka blaffor skymtas en stjärnspäckad himmel i denna nya bild, som tagits med kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskopet vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Bildens bläcksvarta partier utgör en mindre del av en enorm, mörk nebulosa med namnet Kolsäcken. Den är ett av de mest framträdande objekten i sitt slag på himlen, och kan också ses med blotta ögat. Om några miljoner år, likt en jordisk säck med fossilbränsle, kommer delar av Kolsäcken att tändas, och nya, unga stjärnor kommer att lysa upp.

7 oktober 2015: Med hjälp av bilder från ESO:s Very Large Telescope och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble har astronomer upptäckt aldrig tidigare sedda strukturer inuti en stoftskiva som omringar en närliggande stjärna. Snabba vågor tycks röra sig inuti skivan runt stjärnan AU Microscopii. Fenomenet liknar inte något som tidigare observerats, eller ens förutspåtts, och dess ursprung blir nu ett nytt mysterium för astronomer att utforska. Forskningsresultaten publiceras i tidsskriften Nature den 8 oktober 2015.

23 september 2015: Här, i det rosafärgade området Messier 17, bildas många nya stjärnor. Denna nya bild, som tagits av kameran WFI som sitter på MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile, är en av de skarpaste hittills som samtidigt visar hela nebulosan. Bilden visar upp inte bara dess storlek men också små detaljer i ett kosmiskt landskap av gasmoln, stoft och nyfödda stjärnor.

16 september 2015: Bildhuggarens dvärggalax syns i denna nya bild från kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop vid ESO:s La Sillaobservatorium. Galaxen är en närbelägen granne till vår egen Vintergata, men de båda galaxerna har mycket olika egenskaper och bakgrund. Denna galax är mycket mindre och äldre än Vintergatan, vilket gör den till ett värdefullt objekt för att studera både hur stjärnor och galaxer bildades då universum var ungt. Men galaxen lyser så svagt att det är ingen lätt uppgift att studera den.

2 september 2015: Denna bild domineras av en del av den gigantiska nebulosan Gum 56, som lyser tack vare en het, ljusstark ung stjärna som föddes inuti nebulosan. Under miljoner år har stjärnor bildats ur gasen i denna nebulosa, material som senare återvänder till sin barnkammare när åldrande stjärnor antingen försiktigt kastar ut sitt material i rymden eller kastar ut det på ett mer dramatiskt vis i supernovaexplosioner. Denna bilden togs med MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop vid La Sillaobservatoriet i Chile som en del av ESO:s program “Kosmiska pärlor".

19 augusti 2015: Öppna stjärnhopar som den här är inte bara perfekta målet för vackra bilder. De flesta stjärnor bildas inom stjärnhopar och astronomer kan använda dessa som laboratorier för att studera hur stjärnor utvecklas och dör. Bilden av stjärnhopen, som även är känd under namnet IC 4651, togs av kameran WFI (Wide Field Imager) vid ESO:s La Sillaobservatoriet. Stjärnorna som har fötts i hopen visar ett brett spann av egenskaper.

10 augusti 2015: Ett internationellt forskarteam som studerat mer än 200 000 galaxer har mätt upp energin som alstras inom ett större område av rymden – med en precision som aldrig tidigare uppnåtts. Detta är den mest omfattande utvärdering av energiproduktionen i vårt närområde i universum. Forskarna bekräftar att den energi som produceras i en del av universum idag är bara omkring hälften av vad det var för två miljarder år sedan. Den avtagande effekten syns dessutom i alla våglängder från ultraviolett till långvågigt infrarött. Vårt universum dör långsamt.

5 augusti 2015: Denna märkvärdiga bubbla, som lyser som en stjärnas spöke i rymdens kusliga mörker, kan verka övernaturlig och mystisk. Men för astronomer är den en helt vanlig planetarisk nebulosa som består av resterna efter en döende stjärna. Denna bild, den bästa som hittills tagits av denna relativt okända nebulosan, ESO 378-1, togs med ESO:s Very Large Telescope i norra Chile.

29 juli 2015: Det kemiska grundämnet litium har för första gången upptäckts i materialet som skickas ut från en nova. Observationer som togs av Nova Centauri 2013 med hjälp av teleskopen vid ESO:s La Sillaobservatorium och nära Santiago i Chile, hjälper oss att förklara mysteriet med varför många unga stjärnor verkar ha mer av detta kemiska grundämne än vad man förväntar sig. Detta nya fynd är en sedan länge saknad pusselbit i mysteriet med vår galax kemiska utvecklingen, och är ett stort steg framåt för astronomer som försöker förstå mängden av de olika grundämnena bland Vintergatans stjärnor.

22 juli 2015: Teleskopet ALMA har använts för att upptäcka moln där nya stjärnor bildas i normala galaxer på rekordavstånd i det unga universum. Tack vare de nya observationerna kan astronomer nu börja se hur de första galaxerna byggdes upp och hur de under den så kallade återjoniseringsepoken rensade bort de kosmiska dimmorna som tidigare präglat universum. Detta är första gången som man skådat sådana galaxer som mer än bara ljussvaga fläckar på himlen.