Tekniken bakom astronomin

De tekniska och ingenjörsmässiga framgångarna bakom de astronomiska bilderna och upptäckterna som görs vid ESO:s anläggningar är häpnadsväckande. Här ser vi enhetsteleskop fyra (Yepun) vid ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile, som använder sig av flera avancerade instrument som MUSE, HAWK-I och ERIS.

Dessa vetenskapliga instrument har konstruerats för att studera universums mysterier som planeter, stjärnbildningsområden och supermassiva svarta hål, men skulle aldrig fungera utan den adaptiva optiken (Adaptive Optics Facility, AOF). Bland komponenterna i AOF finns 4 Laser Guide Star Facility (4LGSF) som genererar fyra laserstrålar i de fyra svarta tuberna kring den 8,2 meter stora spegeln i denna bild. Varje laserstråle är 30 cm i diameter och har en effekt av 22 watt! Lasrarna riktas mot ett lager i atmosfären på 90 km höjd där de exciterar natriumatomer och får dem att lysa och på så sätt skapa artificiella stjärnor.

Sensorer i de vetenskapliga instrumenten mäter de artificiella stjärnornas form och rörelse i realtid. Denna information används för att justera formen på den deformerbara sekundärspegeln i teleskopet med millisekundfrekvens. På så sätt kan man korrigera för turbulensen i atmosfären och ta bilder med knivskarpa stjärnor.