Pressmeddelande

Astronomer fångar den mest detaljerade tusenfärgsbilden hittills av en galax

18 juni 2025, Skurup

Astronomer har skapat ett galaktiskt mästerverk, en ultradetaljerad bild som avslöjar tidigare osynliga företeelser i Sculptorgalaxen. Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) observerades denna närliggande galax i tusentals färger samtidigt. Genom att samla in stora mängder data i varje enskild punkt skapades en galaxomfattande ögonblicksbild av stjärnornas liv i Sculptorgalaxen.

”Galaxer är otroligt komplexa system som vi fortfarande kämpar med att förstå”, säger ESO-forskaren Enrico Congiu, som ledde en ny studie av Sculptorgalaxen, publicerad i Astronomy & Astrophysics. Galaxer kan vara hundratusentals ljusår i diameter och är därmed extremt stora, men deras utveckling beror på vad som händer på mycket mindre skalor. ”Sculptorgalaxen befinner sig i en perfekt position”, säger Congiu. ”Den är tillräckligt nära för att vi ska kunna upplösa dess interna struktur och studera dess byggstenar med otrolig detaljrikedom, men samtidigt tillräckligt stor för att vi fortfarande ska kunna få överblick och se den som ett helt system.”

 

Byggstenarna i en galax – stjärnor, gas och stoft – sänder ut ljus i olika färger. Ju fler färgnyanser en bild av en galax har, desto mer kan vi därför lära oss om vad som händer i den. Medan konventionella bilder bara innehåller en handfull färger, omfattar denna nya karta av Sculptorgalaxen tusentals. Detta ger astronomerna information om allt de behöver veta om stjärnorna, gasen och stoftet i  galaxen, såsom deras ålder, sammansättning och rörelse.

 

För att skapa denna karta över Sculptorgalaxen, som ligger 11 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Bildhuggaren och även är känd som NGC 253, observerades den i över 50 timmar med MUSE-instrumentet (Multi Unit Spectroscopic Explorer) på ESO:s VLT. Forskargruppen var tvungen att sammanfoga över 100 exponeringar för att täcka ett område av galaxen som är cirka 65 000 ljusår brett.

 

Enligt medförfattaren Kathryn Kreckel från Heidelbergs universitet i Tyskland gör detta kartan till ett kraftfullt verktyg: ”Vi kan zooma in för att studera enskilda regioner där stjärnor bildas i nästan samma skala som enskilda stjärnor, men vi kan också zooma ut för att studera galaxen som helhet.”

 

I sin första analys av denna data upptäckte astronomerna cirka 500 planetariska nebulosor, regioner av gas och stoft som kastats ut från döende solliknande stjärnor. Medförfattaren Fabian Scheuermann, doktorand vid Heidelbergs universitet, berättar att ”utanför vårt galaktiska grannskap har vi vanligtvis färre än 100 detektioner per galax” vilket sätter detta antal i ett större sammanhang.

 

På grund av de planetariska nebulosornas egenskaper kan de användas som avståndsmarkörer till sina värdgalaxer. ”Att hitta de planetariska nebulosorna gör det möjligt för oss att verifiera avståndet till galaxen – viktig information som de övriga studierna av galaxen är beroende av”, säger Adam Leroy, professor vid Ohio State University i USA och medförfattare till studien.

 

Framtida projekt som använder kartan kommer att utforska hur gas flödar, hur dess sammansättning förändras och hur stjärnor bildas i hela galaxen. ”Hur små processer som dessa kan ha en så stor inverkan på en galax, vars totala storlek är tusentals gånger större, är fortfarande ett mysterium”, säger Congiu.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en artikel i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

 

Forskarlaget utgörs av E. Congiu (European Southern Observatory, Chile [ESO Chile]), F. Scheuermann (Astronomisches Rechen-Institut, Zentrum für Astronomie der Universität Heidelberg, Tyskland [ARI-ZAH]), K. Kreckel (ARI-ZAH), A. Leroy (Department of Astronomy och Center for Cosmology and Astroparticle Physics, The Ohio State University [OSU], USA), E. Emsellem (European Southern Observatory, Tyskland [ESO Garching] och Univ. Lyon, Univ. Lyon1, ENS de Lyon, CNRS, Centre de Recherche Astrophysique de Lyon, Frankrike), F. Belfiore (INAF – Osservatorio Astrofisico di Arcetri, Italien), J. Hartke (Finnish Centre for Astronomy with ESO [FINCA] och Tuorla Observatory, Department of Physics and Astronomy [Tuorla], University of Turku, Finland), G. Anand (Space Telescope Science Institute, USA), O. V. Egorov (ARI-ZAH), B. Groves (International Centre for Radio Astronomy Research, University of Western Australia, Australien), T. Kravtsov (Tuorla and FINCA), D. Thilker (Department of Physics and Astronomy, The Johns Hopkins University, USA), C. Tovo (Dipartimento di Fisica e Astronomia ‘G. Galilei’, Universit‘a di Padova, Italien), F. Bigiel (Argelander-Institut für Astronomie, Universität Bonn, Tyskland), G. A. Blanc (Observatories of the Carnegie Institution for Science, USA, och Departamento de Astronomía, Universidad de Chile, Chile), A. D. Bolatto och S. A. Cronin (Department of Astronomy, University of Maryland, USA), D. A. Dale (Department of Physics and Astronomy, University of Wyoming, USA), R. McClain (OSU), J. E. Méndez-Delgado (Instituto de Astronomía, Universidad Nacional Autónoma de México, Mexico), E. K. Oakes (Department of Physics, University of Connecticut, USA), R. S. Klessen (Universität Heidelberg, Zentrum für Astronomie, Institut für Theoretische Astrophysik and Interdisziplinäres Zentrum für Wissenschaftliches Rechnen, Tyskland, Center for Astrophysics Harvard & Smithsonian, USA, och Elizabeth S. and Richard M. Cashin Fellow vid Radcliffe Institute for Advanced Studies vid Harvard University, USA), E. Schinnerer (Max-Planck-Institut für Astronomie, Tyskland) och T. G. Williams (Sub-department of Astrophysics, Department of Physics, University of Oxford, Storbritannien).

 

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

 

 

• Forskningsartikel
• Foton på VLT
• För journalister: Prenumerera på pressmeddelanden under embargo på svenska
• För astronomer: Berätta om din forskning!
• Ny ESO-studie bekräftar extrem skada på världens mörkaste och klaraste himmel från planerat industriellt megaprojekt

Kontakter

Enrico Congiu
European Southern Observatory (ESO)
Santiago, Chile
E-post: econgiu@eso.org

Kathryn Kreckel
Heidelberg University
Heidelberg, Germany
Tel: +49 6221 54-1859
E-post: kathryn.kreckel@uni-heidelberg.de

Adam Leroy
The Ohio State University
Columbus, Ohio, USA
Tel: +1 614 292-1765
E-post: leroy.42@osu.edu

Fabian Scheuermann
Heidelberg University
Heidelberg, Germany
E-post: f.scheuermann@uni-heidelberg.de

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Germany, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2510 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.