Pressmeddelande

Enhörningens hemlighet avslöjas av VISTA-teleskopet

6 oktober 2010

En ny bild tagen med ESO:s VISTA-teleskop avslöjar ett märkvärdigt kosmiskt landskap av gasstrimmor, mörka moln och unga stjärnor i stjärnbilden Enhörningen. I området, som kallas Monoceros R2, bildas nya stjärnor inuti ett enormt mörkt moln. Regionen är nästan osynlig i synligt ljus på grund av mängden interstellärt stoft, men gör här ett effektfullt intryck i infrarött ljus.

Här, gömda inuti ett stort mörkt moln av molekyler och stoft i den mindre kända stjärnbilden Enhörningen, bildas mängder med nya stjärnor. På himlavalvet ser området ut att vara granne med Orion-nebulosan, men det ligger faktiskt nära dubbelt så långt bort från jorden, på ett avstånd av 2700 ljusår. Sett i synligt ljus är området en vacker syn på grund av en grupp mycket ljusstarka, massiva stjärnor vars blåaktiga ljus reflekteras från det mörka molekylmolnets dimmiga yttre delar. Men de allra flesta av de nyfödda, tunga stjärnorna är dolda bakom tjocka lager av interstellärt stoft som absorberar nästan allt av deras blåa och ultravioletta sken.

I den här spektakulära bilden, tagen i infrarött från ESO:s Paranal-observatorium i norra Chile, blickar VISTA-teleskopet ([1], eso0949) genom de mörka draperierna av kosmiskt stoft. Här framträder med häpnadsväckande detaljrikedom slingor, öglor och trådar av stoftrik interstellär materia formade av energirika partikelvindar och strålning från heta unga stjärnor.

Jim Emerson, från Queen Mary, University of London leder forskargruppen bakom VISTA.

- När jag såg den här bilden för första gången sa jag bara, “Wow!”, säger han.

- Jag var förundrad över att se så tydligt stoftströmmarna runt Monoceros R2-hopen, och dessutom jetstrålarna från djupt inbäddade nyfödda stjärnor. Det är verkligen ett överflöd av spännande detaljer som de här VISTA-bilderna avslöjar.

Med sitt enorma synfält, stora spegel och mycket ljuskänsliga kamera, så är VISTA perfekt anpassat för att ta djupa bilder i infrarött som samtidigt täcker stora områden på himlen. Monoceros R2 är ett sådant område och VISTA:s synfält är ungefär 80 ljusår tvärs över på det avståndet. Eftersom stoftmolnen är nästan helt genomskinliga vid infraröda våglängder, så kan man med VISTA se många unga stjärnor som är dolda vid de synliga våglängderna. De tyngsta av dessa stjärnor föddes för mindre än tio miljoner år sedan.

Den nya bilden är skapad från exponeringar tagna i infrarött ljus med tre olika filter. I kalla och relativt täta interstellära moln som Monoceros R2 är förhållandena sådana att molekyler kan bildas. Här kan till exempel  vätemolekyler bildas, och dessa kan under vissa förhållanden stråla starkt i infrarött ljus. Troligen är det just vätemolekyler, utströmmande i stjärnvindar från de unga stjärnorna, som ligger bakom de rosaskimrande och röda strukturer som syns i VISTA-bilden.

I Monoceros R2:s täta kärna, inte större än två ljusår tvärs över, trängs en mängd mycket tunga unga stjärnor med en klunga andra objekt som strålar starkt i infrarött. Troligen är dessa objekt  nyfödda massiva stjärnor, omgivna av varsin stoftskiva. Vid en närmare granskning av det här området, i mitten av bilden, kan man se mängder av stjärnor tätt intill varandra, samt röda stråk skapade av strålning från vätgas.

Det ljusstarka moln som befinner sig längst till höger i mitten av bilden kallas NGC 2170 och är den mest ljusstarka av reflektionsnebulosorna i det här området. I synligt ljus kan man se dem som klara, ljusblå öar i ett mörkt hav. I VISTA:s ögon förvandlas de till hyperaktiva fabriker, där man kan se hur hundratals tunga stjärnor håller på att födas. NGC 2170 upptäcktes av den engelske astronomen William Herschel år 1784 och går att skåda med ett mindre teleskop.

Stjärnor bildas inuti stora moln av stoft och gas, hundratals ljusår stora tvärs över, i en process som kan ta ett par miljoner år. Eftersom interstellärt stoft inte släpper igenom synligt ljus så är observationer i infraröda och radio-våglängder avgörande för att astronomer ska kunna undersöka stjärnornas tidiga utvecklingsstadier. Genom att systematiskt kartlägga den södra stjärnhimlen kommer VISTA-teleskopet införskaffa väldiga mängder med data – ungefär 300 gigabyte per natt – om dessa områden. De kommer sedan att detaljstuderas av jätteteleskopen VLT (Very Large Telescope), observatoriet ALMA (Atacama Large Millimiter/submillimetre Array) och, i framtiden, av E-ELT (European Extremely Large Telescope).

Noter

[1] VISTA har en primärspegel som är 4.1 meter i diameter, detta gör teleskopet till världens största kartläggningsteleskop. Teleskopet är även utrustat med en 67 miljoner pixlars infrarödkamera som är världens största. Kartläggningarna med VISTA påbörjades i början av 2010. Beläget på en bergstopp och granne med Cerro Paranal, platsen i norra Chile där ESO:s VLT ligger, delar teleskopet samma utmärkta förhållanden. Stjärnhimlens kvaliteter över denna del av Atacamaöknen (en av de torraste platserna på jorden) ligger också bakom valet av Cerro Armazones, bara 20 km från Cerro Paranal, som platsen där det framtida E-ELT ska uppföras.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• VISTA-teleskopet
  

Kontakter

Richard Hook
ESO, Paranal, La Silla, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1039 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.