Pressmeddelande

VISTA: ett banbrytande nytt kartläggningsteleskop börjar sitt arbete

11 december 2009

Ett nytt teleskop, VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, Kartläggningsteleskopet för astronomi i synligt och infrarött ljus), har precis börjat sitt arbete vid ESO:s Paranalobservatorium och nu släpps teleskopets första bilder. VISTA är ett kartläggningsteleskop som registrerar ljus med infraröda våglängder och är världens största teleskop som ägnar sig helt åt att kartlägga stjärnhimlen. Med sin stora spegel, ett brett synfält och mycket känsliga detektorer kommer teleskopet att visa den södra stjärnhimlen i ett helt nytt ljus. Spektakulära nya bilder på Flamnebulosan, Vintergatans centrum och galaxhopen i Ugnens stjärnbild visar att det redan fungerar utomordentligt.

Teleskopet VISTA är det senaste tillskottet vid ESO:s Paranalobservatorium i Atacamaöknen i norra Chile. Det är placerat på bergtoppen intill den där ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har sitt hem. VISTA:s huvudspegel, som är 4,1 meter i diameter, är den mest kraftigt krökta spegelni sin storleks- och kvalitetsklass som någonsin gjorts. Spegeln har slipats så att avvikelserna från en perfekt yta motsvarar mindre än ett par tusendelar av bredden på ett mänskligt hårstrå. Konstruktionen och slipningen blev ordentliga utmaningar.

För VISTA:s design och utveckling står ett konsortium av 18 universitet i Storbritannen [1] som letts av högskolan Queen Mary vid University of London. Projektet blev ett in natura bidrag till ESO som en del av avtalet som skrevs när Storbritannien blev medlem i ESO. Teleskopets design och konstruktion projekterades av UK Astronomy Technology Centre (UK ATC), som drivs av det brittiska rådet för vetenskaplig och teknisk infrastruktur, STFC. Att ESO tills vidare tar över VISTA bekräftades formellt vid en ceremoni vid ESO:s huvudkvarter i Garching, Tyskland den 10 december 2009, där representanter för Queen Mary, University of London och STFC deltog. Teleskopet kommer nu att drivas av ESO.

- VISTA är ett unikt tillskott till ESO:s observatorium på Cerro Paranal. Det kommer att bryta ny mark i kartläggningen av den södra himlen vid infraröda våglängder och kommer att hitta många intressanta mål för vidare studier vid VLT, ALMA och det framtida European Extremely Large Telescope, säger Tim de Zeeuw, generaldirektör för ESO.

I VISTA:s hjärta finns en kamera som väger 3 ton och som innehåller 16 specialgjorda detektorer känsliga för infrarött ljus, vilket ger sammanräknat 67 miljoner pixlar. Genom att observera vid våglängder som är längre än de som kan uppfattas av ett människoöga kan VISTA studera objekt som är omöjliga att uppfatta i synligt ljus. Detta antingen därför att de är för svala, dolda av stoftmoln eller så långt bort att deras ljus har blivit utsträckt bortom de synliga våglängderna. För att försäkra sig om att den ljussvaga infraröda strålningen från rymden inte drunknar i skenet från himlen och instrumenten måste kameran kylas ner till 200 minusgrader. Den är dessutom försluten med det största fönstret som någonsin byggts som är genomskinligt för infrarött ljus. VISTA:s kamera designades och byggdes av ett konsortium där Rutherford Appleton-laboratoriet, UK ATC och Durhams universitet, alla i Storbritannien, ingår.

Då VISTA är ett stort teleskop som dessutom har ett brett synfält kan det både detektera ljussvaga källor och även snabbt registrera stora områden på himlen. Varje VISTA-bild fångar ett fält på natthimlen som är ungefär tio gånger fullmånens area. Teleskopet kommer dessutom att kunna registrera och katalogisera objekt över hela den södra himmelshalvan med en känslighet som är fyrtio gånger större än det som kunnat nås med tidigare genommönstringar av den infraröda himlen, såsom den mycket framgångsrika Two Micron All-Sky Survey. Språnget i observationskraft som VISTA innebär – som förresten kan jämföras med steget i känslighet mellan blotta ögat och Galileis första telekop – kommer att leda till att gigantiska mängder nya objekt upptäcks och möjliggör dessutom långt mer fullständiga förteckningar över den södra stjärnhimlens sällsynta och exotiska objekt.

Ian Robson, direktör för UK ATC, tillägger:
- Det är med stor glädje vi bistår det astronomiska forskarsamhället med VISTA-teleskopet. Den utomordentliga kvalitén hos dess vetenskapliga data är en eloge till alla de forskare och ingenjörer som varit inblandade i detta spännande och utmanande projekt.
På den första släppta bilden syns Flamnebulosan (NGC 2024) samt dess omgivning. Den är ett spektakulärt moln av gas och stoft i den välkända stjärnbilden Orion. I synligt ljus ligger nebulosans kärna dold bakom tjocka moln av stoft och damm, men VISTA-bilden, tagen vid infraröda våglängder, penetrerar mörkret och avslöjar hopen av unga stjärnor som göms inuti. VISTA-kamerans breda synfält fångar även glöden från nebulosan NGC 2023 och den berömda Hästhuvudnebulosans spöklika gestalt.

I den andra bilden har VISTA kombinerat två vyer mot mitten av vår galax, Vintergatan, i Skyttens stjärnbild. Ohyggliga mängder stjärnor framträder – bara den här bilden visar ungefär en miljon av dem. De flesta ligger normalt dolda bakom tjocka stoftmoln och kan uppfattas endast vid infraröda våglängder.

För den sista bilden i sin serien har VISTA stirrat långt ut bortom vår galax för att ta ett familjeporträtt på en den så kallade Fornax-galaxhopen i Ugnens stjärnbild. Vidvinkelfältet gör att många galaxer kan fångas i en enda bild, bland dem den iögonenfallande stavspiralgalaxen NGC 1365 och den stora elliptiska galaxen NGC 1399.

VISTA kommer att tillägna nästan all sin tid med att kartlägga den södra himmelshalvan på ett systematiskt sätt. Teleskopet börjar nu under dess första fem år med sex omfattande genommönstringar som har olika vetenskapliga mål. En stor kartläggning kommer att täcka hela den södra himlen, medan de andra kommer att ägnas åt mindre områden i mer detalj. VISTA:s kartläggningar kommer att hjälpa oss att förstå de kända typerna av stjärnor och galaxer, deras fördelning genom rymden och ursprung, samt göra kartor över den tredimensionella strukturen av både vår galax och dess grannar de Magellanska molnen. Dessutom kommer de att undersöka förhållandet mellan universums struktur och de mystiska mörka materian och mörka energin.

De jättelika mängder data – cirka 300 gigabyte per natt eller mer än 100 terabyte per år – kommer att flöda direkt in i ESO:s digitala arkiv där de kommer att användas av forskare vid datacentra i Storbritannien vid universiteten i Cambridge och Edinburgh för att skapa bilder och kataloger. Samtliga data blir publika och kommer att göras tillgängliga för astronomer över hela världen.

Jim Emerson vid Queen Mary, University of London är ledare för VISTA-konsortiet. Han ser fram emot en rik skörd av vetenskap från det nya teleskopet.
- Historien har visat att några av de mest spännande resultaten från projekt som liknar VISTA blir de som man minst anar i förväg – och jag är personligen är mycket intresserad att se vilka de kommer att vara!

Noter

[1] VISTA-konsortiet leds av högskolan Queen Mary vid University of London och består av följande: Queen Mary, University of London; Queen's University of Belfast; University of Birmingham; University of Cambridge; Cardiff University; University of Central Lancashire; University of Durham; University of Edinburgh; University of Hertfordshire; Keele University; Leicester University; Liverpool John Moores University; University of Nottingham; University of Oxford; University of St Andrews; University of Southampton; University of Sussex och University College London.

Mer information

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande 47/09, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.
ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta mellanstatliga organisation inom astronomi och världens mest produktiva observatorium. Det stöds av 14 länder, bland dem Sverige. http://www.eso.org

Länkar

• Information på engelska om VISTA
• Information på svenska om ESO:s kartläggningsteleskop
• VISTA-broschyr (på engelska)
• VISTA:s HD-videosamling

Kontakter

Prof. Jim Emerson
Queen Mary, University of London
UK
Tel: +44 794 127 1548
E-post: j.p.emerson@qmul.ac.uk

Richard Hook
ESO Survey Telescopes PIO
Tel: +49 151 1055 5780
E-post: rhook@eso.org

Julia Maddock
Science and Technology Facilities Council
UK
Tel: +44 1793 44 2094
E-post: julia.maddock@stfc.ac.uk

Siân Halkyard
Queen Mary, University of London
UK
Tel: +44 20 7882 7454
E-post: s.halkyard@qmul.ac.uk

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso0949 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.