Pressmeddelande

Astronomernas nya guide till galaxen: Premiär för största kartan över kallt stoft

1 juli 2009

Astronomer har avtäckt en makalös ny atlas över vår hemgalax Vintergatans inre delar, där tusentals hittills okända täta moln av kallt kosmiskt stoft – framtida födelseställen för unga stjärnor – ligger utströdda i rymden. Kartläggningen, som har skapats med observationer från teleskopet APEX i Chile, är den största hittills av galaxens kalla stoft. Den kommer att bli en ovärderlig karta inför observationer med det kommande teleskopet ALMA och med ESA:s nyligen uppsända rymdteleskop Herschel

Den nya guiden för astronomer kallas ATLASGAL: APEX Telescope Large Area Survey of the Galaxy, det vill säga APEX-teleskopets stora kartläggningen av galaxen. Den visar upp Vintergatan i strålning med våglängder kring en millimeter (submillimeterljus), mellan infrarött ljus och radiovågor.

Fredrik Schuller vid Max Planck-Institutet för radioastronomi är ledare för ATLASGAL-teamet.

– ATLASGAL ger oss ett nytt sätt att se Vintergatan, säger han. Den kommer inte bara att hjälpa oss att undersöka hur tunga stjärnor bildas, utan även ge oss en översikt av vår galax struktur i större skala.

Den nya submillimeterkartan täcker ungefär 95 kvadratgrader i en mycket lång och smal remsa längs galaxens plan. Den är två grader bred (fyra gånger fullmånens diameter) och mer än 40 grader lång. Kartan är uppbyggd av 16 000 pixlar gjordes med submillimeterkameran LABOCA vid teleskopet APEX, som drivs av ESO. APEX ligger 5100 meter över havet på den torra Chajnantorplatån i de chilenska Anderna. Platsen möjliggör de bästa förhållanden för observationer i submillimeterljus. Universum är relativt outforskat vid dessa våglängder, då observationerna kräver både mycket torra förhållanden och avancerad detektorteknik.

Det interstellära mediet – materian mellan stjärnorna – utgörs av gas och korn av kosmiskt stoft, det senare liknar finkornigt sand eller sot. Gasen består mest av väte och är tämligen svår att upptäcka. Därför letar astronomer efter de täta områdena genom att söka efter det svaga glödet från de kosmiska stoftkornen.

Submillimeterljus gör det möjligt för astronomer att se hur dessa stoftmoln lyser trots att de skymmer vår vy av universum i synligt ljus. Därför inkluderar ATLASGAL:s karta de tätare områden i galaxens mitt som annars ligger dolda bakom mörka slöjor av stoftmoln. Där, i Skyttens stjärnbild, lurar dessutom galaxens supertunga svarta hål (eso0846).

Den nysläppta kartan avslöjar också tusentals täta stoftklumpar, varav många aldrig setts tidigare, som pekar ut framtida födelseplatser för tunga stjärnors. Dessa moln är oftast cirka två ljusår stora och väger mellan tio och ett par tusen gånger så mycket som solen. ATLASGAL har dessutom fångat bilder på vackra trådliknande strukturer och bubblor i det interstellära mediet, som blåsts upp av supernovor och vindar från ljusa stjärnor.

Till kartans höjdpunkter hör området kring Vintergatans centrum, det näraliggande och mycket tunga och täta molnet av molekylär gas som kallas Sagittarius B2, samt gasbubblan RCW120, där det interstellära mediet omkring bubblan håller på att störta ihop och bilda nya stjärnor (eso0840).

Leonardo Testi vid ESO är medlem i ATLASGAL-teamet och även vetenskaplig projektledare för Europa i ALMA-projektet:

– Det är spännande att få ett första titt på ATLASGAL. Vi kommer att under det kommande året utöka kartan för att täcka hela galaxplanet som kan ses ifrån APEX vid Chajnantor, och dessutom kombinera med observationer som ska göras med ESA:s rymdobservatorium Herschel. Vi ser fram emot nya upptäckter med kartorna, som även kommer att fungera som vägledning för framtida observationer med ALMA.

Noter

[1] Kartan byggdes från enskilda observationer med APEX i strålning med våglängd 870 µm (0,87 mm).

Mer information

ATLASGAL-observationerna presenteras i en forskningsartikel av Frederic Schuller m. fl., ATLASGAL — The APEX Telescope Large Area Survey of the Galaxy at 870 µm, som publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysics. ATLASGAL är ett samarbete mellan Max-Planck-Institutet för radioastronomi, Max Planck-Institutet för astronomi, ESO och Chiles universitet.

LABOCA (Large APEX Bolometer Camera) är en av APEX huvudinstrument och världens största bolometerkamera (en “termometerkamera” eller termisk kamera som mäter och kartlägger de mycket små förändringar i temperatur som sker när ljus med submillimetervåglängd träffar en yta som absorberar den; se eso0735). LABOCA:s stora synfält och hög känslighet gör den till ett ovärderligt verktyg när ”det kalla universum” ska avbildas. LABOCA byggdes av Max Planck-Institutet för radioastronomi.

Teleskopet APEX (Atacama Pathfinder Experiment) är ett 12-meters teleskop beläget 5100 meter över havet på den torra Chajnantorplatån i de chilenska Anderna. APEX observerar i ljus med våglängd kring och strax under en millimeter. Det är ett våglängdsområde som är relativt outforskat inom astronomin därför att det kräver avancerade detektorer och en mycket högt belägen och torr observationsplats, som Chajnantor. APEX är det södra halvklotets största teleskop för submillimetervågor och är ett samarbete mellan Max Planck-Institutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och ESO. Drift av APEX ansvarar ESO för. APEX är en ”vägvisare” för ALMA – det baseras på en prototypantenn som byggts för ALMA-projektet. Det ligger dessutom på samma platå och kommer att hitta många objekt som ALMA kommer att kunna studera i detalj.

ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) är en internationell forskningsanläggning som ett partnerskap mellan Europa, Östasien och Nordamerika, och i samarbete med Chile. ALMA består av ett nätverk av 66 gigantiska antenner som observerar i ljus med våglängd kring en millimeter, och är världens största astronomiska projekt. De första vetenskapliga observationer med ALMA beräknas börja 2011.

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta mellanstatliga organisation för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av kraftfulla markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra viktiga vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal driver ESO Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO är den europeiska partnern i ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och det största astronomiska projekt som finns. ESO planerar för närvarande ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• ATLASGAL-artikeln som nämns ovan finns online på http://www.aanda.org/10.1051/0004-6361/200811568/pdf
• Mer om APEX på engelska: http://www.eso.org/apex
• Mer info på engelska: ESO:s hemsida för ALMA på engelska: https://www.eso.org/public/products/handouts/handout_0015/
• Om ALMA på svenska: http://www.eso.org/public/sweden/teles-instr/alma/
• Infomaterial om APEX (på engelska): https://www.eso.org/public/products/handouts/handout_0015/
• Max-Planck-Institutets pressmeddelande på tyska: http://www.mpifr-bonn.mpg.de/pressemeldungen/2009/7

Kontakter

Frederic Schuller
Max-Planck Institute for Radio Astronomy
Garching, Germany
Tel: +49 228 525 126
E-post: schuller@mpifr-bonn.mpg.de

Leonardo Testi
ESO
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6541
E-post: ltesti@eso.org

Douglas Pierce-Price
ESO
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6759
E-post: dpiercep@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso0924 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.