Pressmeddelande

Astronomer bevittnar en nyfödd planet som formar stoftet omkring sig

21 juli 2025, Skurup

Astronomer kan ha fångat en planet som fortfarande bildas och som skapar ett intrikat mönster i gasen och stoftet som omger dess unga moderstjärna. Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) observerade astronomerna en planetbildande skiva med framträdande spiralarmar och fann tydliga tecken på en planet i dess inre regioner. Det är första gången man har sett en planetkandidat inbäddad inuti en spiralformad stoftskiva.

"Vi kommer aldrig att kunna bevittna hur jorden bildades, men här, runt en ung stjärna på 440 ljusårs avstånd, kan vi se en planet uppstå i realtid", säger Francesco Maio, doktorand vid universitetet i Florens, Italien, och huvudförfattare till en studie som publiceras idag i Astronomy & Astrophysics.

 

Den potentiella planeten upptäcktes runt stjärnan HD 135344B, inuti dess omgivande skiva av gas och stoft, en så kallad protoplanetär skiva. Den spirande planeten uppskattas vara dubbelt så stor som Jupiter och är belägen lika långt från sin moderstjärna som Neptunus från solen. Planeten påverkar omgivningen i den protoplanetära skivan samtidigt som den växer till full storlek.

 

Protoplanetära skivor har observerats runt andra unga stjärnor och uppvisar ofta invecklade mönster, såsom ringar, gap eller spiraler. Astronomer har länge förutspått att dessa strukturer orsakas av unga planeter som sveper upp material i omloppsbana kring sin moderstjärna. Men hittills hade inte någon av dessa unga planeter tagits på bar gärning.

 

I skivan kring HD 135344B har virvlande spiralarmar tidigare upptäckts av en annan forskargrupp med hjälp av SPHERE (Spectro-Polarimetric High-contrast Exoplanet REsearch), ett instrument på ESO:s VLT. Ingen av de tidigare observationerna av detta system har dock funnit bevis för att en planet bildas i skivan.

 

Nu, med observationer från VLT:s nya intrument Enhanced Resolution Imager and Spectrograph (ERIS), menar forskarna att de kan ha hittat den huvudmisstänkte. Astronomerna upptäckte planetkandidaten där en av skivans spiralarmar börjar, exakt där teorin hade förutspått att den ansvariga planeten skulle identifieras.

 

”Det som gör denna upptäckt till en potentiell vändpunkt är att vi, till skillnad från vid många tidigare observationer, direkt kan detektera signalen från protoplaneten, som fortfarande är djupt inbäddad i skivan”, säger Maio, som är baserad vid Arcetri Astrophysical Observatory vid Italiens nationella institut för astrofysik (INAF). ”Detta gör sannolikheten mycket högre att planeten existerar, eftersom vi observerar dess eget ljus.”

 

 

En stjärnas följeslagare föds

En annan forskargrupp har också nyligen använt ERIS-instrumentet för att observera en liknande stjärna, V960 Mon, som fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt stadium i sin utveckling. I en studie som publicerades den 18 juli i The Astrophysical Journal Letters rapporterar astronomerna att de har identifierat följeslagare till den unga stjärnan. Objektets exakta natur är fortfarande ett mysterium.

 

Den nya studien, ledd av Anuroop Dasgupta, doktorand vid ESO och Diego Portales-universitetet i Chile, följer upp observationer av V960 Mon som gjordes för ett par år sedan. Dessa observationer, gjorda med både SPHERE och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), avslöjar att materialet kring V960 Mon har formen av en serie invecklade spiralarmar. De visar också att materialet fragmenteras i en process som benämns "gravitationsinstabilitet" som innebär att stora ansamlingar av material runt en stjärna drar ihop sig och kollapsar, var och en med potential att bilda en planet eller ett större objekt.

 

"Den studien avslöjade existensen av instabilt material men lämnade frågan öppen om vad som händer sedan. Med ERIS försökte vi hitta kompakta, ljusa fragment som signalerar närvaron av en följeslagare i skivan – vilket vi gjorde", säger Dasgupta. Forskarna hittade en potentiell följeslagare mycket nära en av de spiralarmar som observerats med SPHERE och ALMA. Astronomerna menar att detta objekt antingen kan vara en planet under bildande eller en "brun dvärg" – ett objekt större än en planet som inte har tillräckligt massa för att frigöra egen fusionsenergi som en stjärna.

 

Om upptäckten bekräftas kan denna följeslagare vara den första planeten eller bruna dvärgen som man har sett bildas genom gravitationsinstabilitet.

Mer information

Den forskning som lyfts fram i den första delen av detta pressmeddelande presenterades i artikeln “Unveiling a protoplanet candidate embedded in the HD 135344B disc with VLT/ERIS” som kommer att publiceras i Astronomy & Astrophysics (doi: 10.1051/0004-6361/202554472). Den andra delen av pressmeddelandet belyser studien “VLT/ERIS observations of the V960 Mon system: a dust-embedded substellar object formed by gravitational instability?” som publicerades i The Astrophysical Journal Letters (doi: 10.3847/2041-8213/ade996).

 

Forskargruppen som genomförde den första studien (på HD 135344B) utgörs av F. Maio (University of Firenze, Italien, och INAF-Osservatorio Astrofisico Arcetri, Firenze, Italy [OAA]), D. Fedele (OAA), V. Roccatagliata (University of Bologna, Italien [UBologna] och OAA), S. Facchini (University of Milan, Italien [UNIMI]), G. Lodato (UNIMI), S. Desidera (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Italien [OAP]), A. Garufi (INAF - Istituto di Radioastronomia, Bologna, Italien [INAP-Bologna], och Max-Planck-Institut für Astronomie, Heidelberg, Tyskland [MPA]), D. Mesa (OAP), A. Ruzza (UNIMI), C. Toci (European Southern Observatory [ESO], Garching bei Munchen, Tyskland, och OAA), L. Testi (OAA, och UBologna), A. Zurlo (Diego Portales University [UDP], Santiago, Chile, och Millennium Nucleus on Young Exoplanets and their Moons [YEMS], Santiago, Chile), samt G. Rosotti (UNIMI). 

 

Forskargruppen bakom den andra studien (av V960 Mon) består huvudsakligen av medlemmar från Millennium Nucleus on Young Exoplanets and their Moons (YEMS), ett forskningssamarbete baserat i Chile. Bland de viktigaste YEMS-medlemmarna finns A. Dasgupta (ESO, Santiago, Chile, UDP och YEMS), A. Zurlo (UDP och YEMS), P. Weber (University of Santiago [Usach], Chile, och YEMS, samt Center for Interdisciplinary Research in Astrophysics and Space Exploration [CIRAS], Santiago, Chile), F. Maio (OAA och University of Firenze, Italien), Lucas A. Cieza (UDP och YEMS), D. Fedele (OAA), A. Garufi (INAF Bologna och MPA), J. Miley (Usach, YEMS och CIRAS), P. Pathak (Indian Institute of Technology, Kanpur, Indien), S. Pérez (Usach, YEMS och CIRAS), samt V. Roccatagliata (UBologna och OAA).

 

Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) är en internationell astronomisk anläggning som drivs i partnerskap mellan ESO, National Science Foundation (NSF, USA) och National Institutes of Natural Sciences (NINS, Japan), tillsammans med Chile. ALMA finansieras av ESO genom dess medlemsstater, av NSF i samarbete med National Research Council of Canada (NRC) och National Science and Technology Council (NSTC) i Taiwan, och av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Korea Astronomy and Space Science Institute (KASI). Konstruktionen och driften av ALMA leds av ESO för dess medlemsstater, av National Radio Astronomy Observatory (NRAO) genom Associated Universities, Inc. (AUI) för Nordamerika, och av National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ) för Östasien. Joint ALMA Observatory (JAO) står för övergripande ledning och organisation under konstruktionen, driftsättningen och driften av ALMA.

 

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

• Forskningsartikel (Maio et al., HD 135344B) 
• Forskningsartikel (Dasgupta et al., V960 Mon)  
• Foton på VLT 
• För journalister: Prenumerera på pressmeddelanden under embargo på svenska 
• För astronomer: Berätta om din forskning! 
• Ny ESO-studie bekräftar allvarlig påverkan på natthimlen från planerat industriellt projekt nära Paranal 

 

Kontakter

Francesco Maio (for questions on the HD 135344B study)
INAF Osservatorio Astrofisico di Arcetri
Florence, Italy
E-post: francesco.maio@inaf.it

Davide Fedele (for questions on the HD 135344B study)
INAF Osservatorio Astrofisico di Arcetri
Florence, Italy
Tel: (+39) 055-2752-242
E-post: davide.fedele@inaf.it

Anuroop Dasgupta (for questions on the V960 Mon study)
European Southern Observatory
Santiago, Chile
E-post: Anuroop.Dasgupta@eso.org

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2513 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.