Pressmeddelande

Ny ESO-analys bekräftar allvarlig påverkan från planerat industrikomplex nära Paranal

17 mars 2025, Skurup

En djupgående teknisk analys av Europeiska sydobservatoriet (ESO) har utvärderat effekten av INNA-megaprojektet på anläggningarna vid Paranaobservatoriet i Chile - och resultaten är alarmerande. Analysen avslöjar att INNA skulle öka ljusföroreningarna ovanför Very Large Telescope (VLT) med minst 35 % och med mer än 50 % över den södra delen av Cherenkov Telescope Array Observatory (CTAO-South). INNA skulle också öka luftturbulensen i området och därmed ytterligare försämra förhållandena för astronomiska observationer, medan vibrationer från projektet allvarligt skulle kunna försämra funktionen hos vissa av de astronomiska anläggningarna, som Extremely Large Telescope (ELT), vid Paranalobservatoriet.

I januari larmade ESO offentligt om hotet mot världens mörkaste och klaraste himmel, ESO:s Paranaobservatorium, från det industriella megaprojektet INNA. Projektet – som drivs av AES Andes, ett dotterbolag till det amerikanska kraftbolaget AES Corporation – omfattar flera energi- och processanläggningar spridda över ett område på mer än 3 000 hektar, storleken på en liten stad. Dess planerade läge är bara få några kilometer från teleskopen vid Paranal.

 

En preliminär analys som gjordes då avslöjade att INNA-projektet, på grund av dess storlek och närhet till Paranal, utgjorde betydande risker för astronomiska observationer. Nu har en detaljerad teknisk analys bekräftat att INNA:s påverkan skulle vara förödande och oåterkallelig.

 

 

Bländande ljusföroreningar

 

Enligt den nya detaljerade analysen skulle industrikomplexet öka ljusföroreningarna vid ESO:s Very Large Telescope (VLT), som ligger cirka 11 km från den planerade platsen för INNA, med minst 35 % över de nuvarande baslinjenivåerna för artificiellt ljus. En annan av Paranalanläggningarna, ESO:s ELT, skulle se ljusföroreningarna öka med minst 5 %. Denna ökning representerar redan en störningsnivå som är oförenlig med de villkor som krävs för astronomiska observationer i världsklass. Inverkan på himlen ovanför CTAO-South, som ligger bara 5 km från INNA, skulle vara den mest betydande, med ljusföroreningar som ökar med minst 55 %.[1]

 

"Med en ljusare himmel begränsar vi kraftigt vår förmåga att direkt upptäcka jordliknande exoplaneter, observera svaga galaxer och till och med övervaka asteroider som potentiellt kan kollidera med jorden", säger Itziar de Gregorio-Monsalvo, ESO:s representant i Chile. "Vi bygger de största och mest kraftfulla teleskopen, på den bästa platsen på jorden för astronomi, för att göra det möjligt för astronomer över hela världen att se vad ingen någonsin har sett förut. Ljusföroreningar från projekt som INNA hindrar inte bara forskning, det stjäl vår delade syn på universum.”

 

För sin tekniska analys gick en experter under ledning av ESO:s driftschef Andreas Kaufer samman med Martin Aubé, en världsledande expert på astronomisk påverkan av ljusföroreningar, för att köra simuleringar med de mest avancerade ljusföroreningsmodellerna. Som input använde simuleringarna allmänt tillgänglig information från AES Andes när projektet lämnades in för miljöbedömning, som säger att komplexet kommer att belysas med över 1 000 ljuskällor.

 

"De ljusföroreningssiffror vi rapporterar antar att projektet kommer att installera de modernaste tillgängliga armaturerna på ett sätt som minimerar ljusföroreningarna. Vi är dock oroade över att inventeringen av ljuskällor som planeras av AES inte är komplett och lämplig för ändamålet. I så fall skulle våra redan alarmerande resultat underskatta den potentiella effekten av INNA-projektet på Paranals himmels ljusstyrka, förklarar Kaufer.

 

Han tillägger att beräkningarna utgår från klara förhållanden. "Vi skulle få ännu värre ljusföroreningar om vi beaktade molnig himmel", säger han. "Medan Paranal är molnfri större delen av året, kan många astronomiska observationer fortfarande utföras när det finns tunna cirrusmoln - och i det här fallet förstärks ljusföroreningseffekten eftersom närliggande artificiellt ljus effektivt reflekteras från molnen."

 

Framtida turbulens

 

I den tekniska analysen undersöktes även andra effekter från projektet, såsom ökningen av atmosfärisk turbulens, effekterna av vibrationer på den känsliga teleskoputrustningen och stoftkontamination av den känsliga teleskopoptiken under konstruktionen. Alla dessa skulle ytterligare fördjupa INNA:s inverkan på Paranals möjligheter att utföra astronomiska observationer.

 

Förutom den mörka och klara himlen är Paranalobservatoriet världens främsta plats för astronomi tack vare sin exceptionellt stabila atmosfär - det har vad astronomer kallar utmärkta seeingförhållanden eller mycket låg turbulens i atmosfären. Med INNA kan de bästa siktförhållandena försämras med upp till 40 %, huvudsakligen på grund av luftturbulensen som orsakas av projektets vindkraftverk.

 

En annan anledning till oro är effekten av vibrationerna av INNA på VLT Interferometer (VLTI) och ELT, som båda är extremt känsliga för mikroseismiskt brus. Den tekniska analysen avslöjar att INNA:s vindkraftverk kan ge en ökning av dessa mikrovibrationer i marken som är tillräckligt stor för att försämra driften av dessa två världsledande astronomiska anläggningar. Stoft som lyfts upp i luften under konstruktionen är också problematiskt eftersom det lägger sig på teleskopspeglarna och försämrar den ljusinsamlande förmågan.

 

"Tillsammans hotar dessa störningar allvarligt den nuvarande och långsiktiga möjligheterna för Paranal som en världsledare inom astronomin vilket kommer innebära att viktiga upptäckter om universum inte kan göras, och äventyrar även Chiles unika strategiska fördelar i detta område", säger de Gregorio-Monsalvo. "Det enda sättet att rädda Paranals orörda himmel och skydda astronomin för framtida generationer är att flytta INNA-komplexet."

 

Dessutom kommer INNA:s infrastruktur sannolikt att uppmuntra utvecklingen av ett industriellt nav i området, vilket riskerar att göra Paranal till en oanvändbar astronomisk observationsplats i världstoppen.

 

"ESO och dess medlemsstater stödjer helt och hållet övergången till en koldioxidfri energiproduktion. För oss borde Chile inte behöva göra ett val mellan att vara värd för de mest kraftfulla astronomiska observatorierna i världen, och att utveckla projekt för grön energi. Båda är deklarerade som strategiska prioriteringar av landet och är helt kompatibla – om de olika anläggningarna är belägna på tillräckligt avstånd från varandra”, säger ESO:s generaldirektör Xavier Barcons.

 

Process för medborgardeltagande

 

Den fullständiga tekniska rapporten kommer att lämnas till de chilenska myndigheterna senare denna månad som en del av Citizen Participation Process (PAC) i INNA:s miljökonsekvensbedömning och offentliggöras vid den tidpunkten, före deadline den 3 april. Utöver detta pressmeddelande offentliggör ESO i förväg en sammanfattning av rapporten.

 

"Vi är oerhört tacksamma för det stöd vi har fått från det chilenska och globala forskningssamfundet och från våra ESO-medlemsstater. Vi tackar också de chilenska myndigheterna för att de undersökt denna fråga. Vi är mer engagerade än någonsin i att arbeta tillsammans för att skydda Paranals oersättliga himmel”, avslutar Barcons.

Noter

[1] Baslinjenivåerna hänvisar till den nuvarande himlens ljusstyrka, orsakad av artificiellt ljus. Beräkningarna av himlens ljusstyrka gjordes för synligt ljus (i V-bandet centrerat vid 550 nm) och antog en observationsriktning på 45 graders höjd över horisonten mot söder.

Mer information

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

• sammanfattning av ESO:s tekniska analys av påverkan från INNA-projektet 
• Ftotn av Paranal 
• Infografik över INNA
• Pressmeddelende från januari

Kontakter

Francisco Rodríguez
ESO Media Relations Officer
Santiago, Chile
Tel: +56 2 2463 3151
E-post: francisco.rodriguez@eso.org

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2506 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.