eso2106sv — Pressmeddelande (forskning)

Första interstellära kometen kan vara den mest ursprungliga som har observerats

30 mars 2021, Skurup

Nya observationer med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) indikerar att kometen 2I/Borisov, det andra interstellära objektet som har upptäckts, är en av de mest ursprungliga som någonsin har observerats. Astronomerna tror att denna komet aldrig tidigare har passerat nära någon stjärna, vilket betyder att den är en relik från det moln av gas och stoft där den bildades.

Kometen 2I/Borisov upptäcktes av den ukrainske amatörastronomen Gennadiy Borisov i augusti 2019, och några veckor senare kunde man bekräfta att den härrörde från ett system bortom solsystemet. “2I/Borisov kan representera den mest ursprungliga kometen som vi har observerat” säger Stefano Bagnulo vid Armagh Observatory and Planetarium på Nordirland, som ledde den studie som publiceras i dag i Nature Communications. Forskarna tror att kometen aldrig tidigare hade passerat nära någon stjärna innan den nådde solsystemet 2019.

 

Bagnulo och hans forskarkollegor använde FORS2-instrumentet på ESO:s VLT i norra Chile för att studera kometen i detalj med en teknik som kallas polarimetri [1]. Denna teknik används ofta för att studera kometerna i vårt eget solsystem varför en jämförelse mellan dessa och kometen Borisov kunde göras.

 

Det visade sig att 2I/Borisovs polarimetriska egenskaper skiljer sig avsevärt från solsystemets kometer, med undantag för kometen Hale-Bopp som passerade 1997 och var synlig under en lång period för blotta ögat. Hale.Bopp är en av de mest ursprungliga kometer man har studerat och tros ha passerat nära solen bara vid ett tidigare tillfälle. Det betyder att den har påverkats mycket lite av solens värme och strålning och därför har en sammansättning som är lik den i solnebulosan, ur vilken kometerna och resten av solsystemets medlemmar bildades för 4,6 miljarder år sedan.

 

Det faktum att dessa två kometer är så lika varandra indikerar att den omgivning där 2I/Borisov bildades inte skiljer sig särskilt mycket från förhållandena i den tidiga solnebulosan” menar Alberto Cellino vid Torisonos astrofysiska observatorium vid det Nationella institutet för astrofysik (INAF), Italien, och en av medlemmarna i forskarlaget.

 

Oliver Hainaut, en kometastronom vid ESO i Tyskland som inte deltog i studien, håller med: “Den huvudsakliga slutsatsen att 2I/Borisov inte är lik någon annan komet än Hale-Bopp är väl underbyggd. Det är mycket troligt att de bildades under liknande förhållanden.”

 

Kometen Borisovs ankomst till solsystemet gav oss den första möjligheten att undersöka sammansättningen hos en komet från ett annat planetsystem och ta reda på om den på något sätt skiljer sig från våra lokala kometer” förklarar Ludmilla Kolokolova vid University of Maryland, USA, som också deltog i studien.

 

Bagnulo hoppas att astronomerna kommer få en ännu bättre möjlighet att studera en interstellär komet innan detta årtionde är till ända. ”ESA planerar att sända rymdsonden Comet Interceptor 2029, som kommer att ha möjlighet att nå en interstellär besökare om någon dyker upp irätt typ av bana” säger han med hänvisning till Europeiska rymdorganet ESA:s projekt.

 

Kometens ursprung avslöjas av dess stoft

 

Men även utan en rymdsond kan astronomerna studera interstellära besökare med hjälp av teleskopen på jorden. “Tänk dig hur otroligt lyckosamma vi var att få besök av en komet från ett stjärnsystem på många ljusårs avstånd, som passerade oss av en slump” säger Bin Yang, en astronom vid ESO i Chile, som presenterar sitt forskarlags studier av 2I/Borisov i en artikel i Nature Astronomy.

 

Yang och hennes forskarlag använde data från Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, och med ESO:s VLT, för att studera 2i/Borisovs stoftkorn i syfte att att få bättre kunskap om förhållandena där kometen bildades.

 

Forskarna, bland vilka även Olivier Hainaut ingår, upptäckte att kometens koma, atmosfär, innehöll stoftkorn som var minst en millimeter stora, och att de relativa halterna av kolmonoxid och vatten i kometen förändrades drastiskt när den närmade sig solen. Detta indikerar att kometen är uppbyggd av material som bildades på olika platser i dess stjärnsystem.

 

Observationerna som gjordes av Yang och hennes forskarlag pekar på att material från olika avstånd från dess moderstjärna är uppblandade med varandra i kometen. Detta kan eventuellt orsakas av existensen av jätteplaneter, som med sin gravitation kan bidra till att fördela material i nebulosan. Astronomerna tror att en liknande process skedde i vår egen solnebulosa.

 

Kometen 2I/Borisov var inte den första interstellära besökaren. 2017 passerade småplaneten ‘Oumuamua genom solsystemet, och observerades då med ESO:s VLT. Då den upptäcktes klassificerades ‘Oumuamua som en komet, men den omklassifierades senare till en småplanet eftersom den inte utvecklade någon koma.

Noter

[1] Polarimetri är en metod för att undersöka ljusets polarisation. Ljuset från solen polariseras när det reflekteras av stoftet i kometens koma, vilket gör det möjligt att dra slutsatser om kometens kemiska och fysikaliska egenskaper.

Mer information

Den forskning som presenteras i den första delen av detta pressmeddelande publiceras i en artikel i tidskriften Nature Communications: “Unusual polarimetric properties for interstellar comet 2I/Borisov” (doi: 10.1038/s41467-021-22000-x). Forskningen i pressmeddelandets andra del publiceras i artikeln “Compact pebbles and the evolution of volatiles in the interstellar comet 2I/Borisov” i Nature Astronomy (doi: 10.1038/s41550-021-01336-w).

 

Forskarlaget i den första studien utgörs av S. Bagnulo (Armagh Observatory & Planetarium, Storbritannien [Armagh]), A. Cellino (INAF – Osservatorio Astrofisico di Torino, Italien), L. Kolokolova (Department of Astronomy, University of Maryland, USA), R. Nežič (Armagh; Mullard Space Science Laboratory, University College London, Storbritannien; Centre for Planetary Science, University College London/Birkbeck, Storbritannien), T. Santana-Ros (Departamento de Fisica, Ingeniería de Sistemas y Teoría de la Señal, Universidad de Alicante, Spanien; Institut de Ciencies del Cosmos, Universitat de Barcelona, Spanien), G. Borisov (Armagh; Institute of Astronomy and National Astronomical Observatory, Bulgarian Academy of Sciences, Bulgarien), A. A. Christou (Armagh), Ph. Bendjoya (Université Côte d'Azur, Observatoire de la Côte d'Azur, CNRS, Laboratoire Lagrange, Nice, Frankrike), och M. Devogele (Arecibo Observatory, University of Central Florida, USA).

 

Forskarlaget i den andra studien utgörs av Bin Yang (European Southern Observatory, Santiago, Chile [ESO Chile]), Aigen Li (Department of Physics and Astronomy, University of Missouri, Columbia, USA), Martin A. Cordiner (Astrochemistry Laboratory, NASA Goddard Space Flight Centre, USA and Department of Physics, Catholic University of America, Washington, DC, USA), Chin-Shin Chang (Joint ALMA Observatory, Santiago, Chile [JAO]), Olivier R. Hainaut (European Southern Observatory, Garching, Tyskland), Jonathan P. Williams (Institute for Astronomy, University of Hawai‘i, Honolulu, USA [IfA Hawai‘i]), Karen J. Meech (IfA Hawai‘i), Jacqueline V. Keane (IfA Hawai‘i), och Eric Villard (JAO och ESO Chile).

 

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

 

ALMA är en internationell anläggning för astronomi och ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. I Europa stöds ALMA av ESO, i Nordamerika av US National Science Foundation (NSF) i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) samt av Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC), i Ostasien av Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan. Konstruktionen och driften av ALMA leds för Europas del av ESO, för Japan av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ) och för Nordamerika av National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som drivs av Associated Universities, Inc. (AUI). Joint ALMA Observatory (JAO) står för övergripande ledning och organisation under konstruktionen, driftsättningen och driften av ALMA.

Länkar

 

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Tel: 0706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Stefano Bagnulo
Armagh Observatory and Planetarium
Armagh, UK
Tel: +44 (0)28 3752 3689
E-post: Stefano.Bagnulo@Armagh.ac.uk

Alberto Cellino
INAF Torino
Turin, Italy
Tel: +39 011 8101933
E-post: alberto.cellino@inaf.it

Ludmilla Kolokolova
Department of Astronomy, University of Maryland
College Park, Maryland, USA
Tel: +1-301-405-1539
E-post: lkolokol@umd.edu

Bin Yang
European Southern Observatory
Santiago, Chile
E-post: byang@eso.org

Olivier Hainaut
European Southern Observatory
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6752
Mobil: +49 151 2262 0554
E-post: ohainaut@eso.org

Bárbara Ferreira
European Southern Observatory
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2106 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso2106sv
Namn:2I/Borisov
Typ:Milky Way : Interplanetary Body : Comet
Facility:Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, Very Large Telescope
Instruments:FORS2
Science data:2021NatCo..12.1797B

Bilder

Den interstellära kometen 2I/Borisov fångad med VLT
Den interstellära kometen 2I/Borisov fångad med VLT
Konstnärlig bild av kometen 2I/Borisovs kärna
Konstnärlig bild av kometen 2I/Borisovs kärna
Konstnärlig bild av kometen 2I/Borisovs kärna (detalj)
Konstnärlig bild av kometen 2I/Borisovs kärna (detalj)

Videor

ESOCast 236 Light: Första interstellära kometen kan vara den mest ursprungliga som har observerats
ESOCast 236 Light: Första interstellära kometen kan vara den mest ursprungliga som har observerats
Animation av den interstellära kometen 2I/Borisovs bana
Animation av den interstellära kometen 2I/Borisovs bana
Konstnärlig animation av kometen 2I/Borisovs kärna
Konstnärlig animation av kometen 2I/Borisovs kärna