Pressmeddelande

Första ljus för SPECULOOS

Lyckad start för fyra teleskop vid ESO:s Paranalobservatorium som ska söka beboeliga planeter hos de närmaste och svalaste stjärnorna

5 december 2018

SPECULOOS-projektet har gjort sina första observationer vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. SPECULOOS kommer att fokusera på att upptäcka jordstora planeter hos de svalaste stjärnorna och hos bruna dvärgar.

SPECULOOS Southern Observatory (SSO) har framgångsrikt installerats vid Paranalobservatoriet och har fått sina första tekniska och kalibreringsbilder – en process som kallas första ljus. När driftsättningsfasen avslutats börjar denna nya uppsättning av planetjagarteleskop med skarpa vetenskapliga studier med start i januari 2019.

Anläggningen SSO är centrum för ett nytt exoplanetjagarprojekt med namnet SPECULOOS (Search for habitable Planets EClipsing ULtra-cOOl Stars; sökande efter beboeliga planeter som förmörkar ultrasvala stjärnor) [1]. Den består av fyra teleskop med varsin primärspegel med diameter på en meter. Teleskopen, som fått namnen Io, Europa, Ganymede och Callisto efter Jupiters fyra galileiska månar, kommer att kunna utnyttja de enastående observationsförhållandena vid Paranal, där också ESO:s flaggskepp Very Large Telescope (VLT) finns. Paranal är en nästan perfekt plats för astronomi, med en mörk natthimmel och ett stabilt, torrt klimat.

Dessa teleskop har en krävande uppgift. SPECULOOS har som syfte att söka efter potentiellt beboeliga planeter i jordens storlek omkring extremt svala stjärnor och bruna dvärgar, vars befolkning av planeter är fortfarande mestadels outforskad. Bara några få exoplaneter har hittills upptäckts gå i bana omkring sådana stjärnor, och ännu färre inuti den beboeliga zonen omkring deras värdstjärnor. Även om det är svårt att observera dessa väldigt bleka stjärnor så finns det ett överflöd av dem eftersom de utgör cirka 15 procent av stjärnorna i det närliggande universum. SPECULOOS har konstruerats för att utforska 1000 sådana stjärnor, inklusive de mest närliggande, ljusstarkaste och minsta, i sökandet efter jordstora beboeliga planeter.

Michaël Gillon, astronom vid Université de Liège i Belgien, leder SPECULOOS-projektet.

– SPECULOOS ger oss en aldrig tidigare skådad förmåga att upptäcka jordlika planeter som förmörkar några av våra minsta och svalaste grannstjärnor. Detta ger en unik möjlighet att avslöja detaljer hos dessa närliggande världar, förklarar han.

SPECULOOS kommer att söka efter exoplaneter med hjälp av passagemetoden [2] och följer exempel efter prototypteleskopet TRAPPIST-South vid ESO:s La Sillaobservatorium. Det teleskopet har varit i drift sedan 2011 och upptäckte det berömda planetsystemet TRAPPIST-1. När en planet som passerar framför sin värdstjärna blockerar en del av stjärnans ljus – vilket i huvudsak orsakar en liten partiell förmörkelse - kan teleskopet observera en subtil men detekterbar förmörkning av stjärnan. Exoplaneter med små värdstjärnor blockerar mer av stjärnans ljus under en passage, vilket gör det mycket enklare att upptäcka dem jämfört med de runt större stjärnor.

Hittills har endast en liten andel av exoplaneter som upptäckts med denna metod varit jordstora eller mindre. Men de stjärnor som SPECULOOS riktar in sig på är små. Tack vare det och teleskopens känslighet blir det därför möjligt att upptäcka jordstora planeter i den beboeliga zonen. Dessa planeter är ideala kandidater för uppföljningsobservationer med större teleskop både på marken och i rymden.

Laetitia Delrez är verksam vid Cavendish Laboratory i Cambridge, Storbritannien, och medlem i teamet.

– Teleskopen är utrustade med kameror som är mycket känsliga för kortvågigt infrarött ljus. Det är strålning som ligger lite bortom vad mänskliga ögon kan uppfatta och som är den huvudsakliga strålningen från de ljussvaga stjärnorna som SPECULOOS kommer att rikta in sig på, förklarar hon.

Teleskopen och deras färgglada monteringar byggdes av det tyska företaget ASTELCO och skyddas av kupoler som tillverkats av italienska Gambato. Projektet får stöd av de två 60-centimeters TRAPPIST-teleskop, ett vid ESO:s La Silla-observatorium och ett i Marocko [3]. Framöver ska ytterligare två teleskop komplettera de befintliga, SPECULOOS Northern Observatory och SAINT-Ex, som för närvarande byggs på Teneriffa, Spanien, respektive vid San Pedro Mártir i Mexiko.

Det finns även potential för spännande framtida samarbeten med Extremely Large Telescope (ELT), ESO:s framtida flaggskeppsteleskop som just nu byggs vid Cerro Armazones. ELT kommer att kunna detaljstudera de planeter som upptäcks av SPECULOOS, och kanske till och med kan analysera deras atmosfärer.

– De här nya teleskopen gör det möjligt för oss att undersöka jordlika världar som ligger nära oss i universum i mer detalj än vi hade kunnat föreställa oss bara för tio år sedan. Detta är oerhört spännande tidpunkt för forskningen om exoplaneter, avslutar Gillon.

Noter

[1] Spekulatius, på nederländska speculoos eller speculaas, är ett slags kryddig kaka som bakas enligt tradition i Belgien och andra länder den 6 december för att fira Sankt Nikolaus. Namnet speglar SPECULOOS-projektets belgiska rötter. Även projektet TRAPPIST har fått sitt namn efter trappistölen som bryggs i Belgien.

[2] Passagemetoden eller transitmetoden är ett av flera sätt som astronomer använder för att upptäcka exoplaneter. Andra instrument, bland dem ESO:s planetjägare HARPS-spektrografen vid La Silla-observatoriet, använder radialhastighetsmetoden för att hitta exoplaneter genom att registrera de ändringar i en stjärnas hastighet som orsakas av en planet som kretsar kring den.

[3] Projektet finansierades även av det Europeiska forskningsrådet (ERC) under EU:s sjunde ramprogram (FP7/2007-2013)/ ERC anslagsnummer 336480.

Mer information

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Projektet SPECULOOS Southern Observatory (SSO) drivs av Université de Liège (Belgien), Cavendish Laboratory, Cambridge (Storbritannien) och King Abdulaziz University (Saudiarabien). Den leds av Michaël Gillon, astronom och ledare för forskningsgruppen EXOTIC (EXOplanets in Transit: Identification and Characterization) vid institutionen för astrofysik, geofysik och oceanografi vid Université de Liège. I SSO ingår även forskare vid universiteten i Bern, Birmingham och Warwick. SSO stöds av ESO som också är värd för projektet vid Paranalobservatoriet i Chiles Atacamaöknen.

Länkar

• SPECULOOS hemsida

Kontakter

Michaël Gillon
SPECULOOS Principal Investigator
University of Liège, Belgium
Tel: +32 4366 9743
Mobil: +32 473 346 402
E-post: michael.gillon@uliege.be

Didier Queloz
SPECULOOS co-Principal Investigator, University of Cambridge
UK
Tel: +44 7746 010890
E-post: dq212@cam.ac.uk

Calum Turner
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: pio@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1839 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.