Pressmeddelande

MUSE öppnar ögonen

Ny kraftfull 3D-spektrograf installerad på VLT

5 mars 2014

Ett nyskapande instrument som heter MUSE (Multi Unit Spectroscopic Explorer) har installerats på ESO:s Very Large Telescope (VLT) vid Paranalobservatoriet i norra Chile. MUSE har observerat avlägsna galaxer, ljusstarka stjärnor och andra testobjekt under en första omgång mycket lyckade observationer.

Efter testning och preliminärt godkännande i Europa i september 2013 transporterades MUSE till ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Instrumentet skruvades ihop igen i baslägret, och transporterades sedan försiktigt till sitt nya hem i VLT, där den nu har installerats i enhetsteleskop 4. MUSE är det senaste av andra generationens instrument till VLT (de två första var X-shooter och KMOS, och nästa instrument, SPHERE, kommer snart att göra dem sällskap).

Teamets leds av astronomen Roland Bacon (Centre de Recherche Astrophysique de Lyon, Frankrike), som förklarar hur han känner:

– Det har varit mycket arbete för många personer under många år, men vi har lyckats! Det kan verka konstigt, men den här samlingen av sju ton optik, mekanik och elektronik är nu en fantastisk tidsmaskin för att undersöka universum när det var ungt. Vi är mycket stolta över vad vi har uppnått – MUSE kommer att förbli ett unikt instrument i många år.

Bland MUSE:s forskningsmål ingår att göra djupdykningar i universums tidigaste epoker för att undersöka mekanismerna bakom galaxbildning och att studera kemiska egenskaper och hur materia rör sig i närbelägna galaxer. Det kommer också att ha många andra tillämpningar, som sträcker sig från studier av planeter och satelliter i solsystemet, via egenskaper hos stjärnbildningsområden i Vintergatan, ända ut till studier av det avlägsna universum.

MUSE använder 24 spektrografer som ett kraftfullt och unikt verktyg för att dela upp ljus i de olika färger som det består av. På så sätt kan det skapa både bilder och spektra av utvalda regioner på stjärnhimlen. Det framställer tredimensionella bilder av universum med ett spektrum för varje pixel som den tredje dimensionen [1]. Astronomer kan sedan i efterföljande databehandling flytta sig runt genom datamängden och studera olika bilder av objektet vid olika våglängder, precis som att i en tv välja olika kanaler som har olika frekvenser.

MUSE sammankopplar upptäcktsmöjligheterna hos en kamera med mätmöjligheterna hos en spektrograf. Samtidigt utnyttjar instrumentet den överlägsna bildskärpan tack vare adaptiv optik. Instrumentet har monterats på VLT:s enhetsteleskop 4, som just håller på att konverteras till ett helt adaptivt teleskop.

MUSE är ett resultat av tio års design- och utvecklingsarbete i MUSE-konsortiet, som leds av Centrum för Astrofysikforskning i Lyon, Frankrike och partnerinstituten Leibniz-Institutet för Astrofysik i Potsdam (AIP, Tyskland),  Institutet för Astropfysik i Göttingen (IAG, Tyskland),  Institutet för Astronomi vid ETH Zürich (Schweiz), Institutet för Astrofysik- och Planetologiforskning (IRAP, Frankrike), Nederländska Forskningsskolan för Astronomi (NOVA, Nederländerna) och ESO.

Sedan början av 2014 har Bacon och resten av MUSE:s integrerings- och inkörningsteam på Paranal berättat om MUSE i en serie blogginlägg som kan läsas här. Teamet kommer att presentera de första resultaten från MUSE vid den kommande 3D2014-workshopen vid ESO i Garching bei München, Tyskland.

I en blogginlägg om de första fotonerna på MUSE säger Bacon:

– En musa [eng. muse] finns till för att inspirera. MUSE har verkligen inspirerat oss i många år, och kommer att fortsätta göra det. Det är ingen tvekan om att många astronomer världen över kommer att förtrollas av vår MUSE.

Noter

[1] Den här tekniken, som kallas tredimensionell spektroskopi gör det möjligt för astronomer att samtidigt studera egenskaperna hos olika delar av ett objekt, som en galax, för att se hur det roterar och för att uppmäta dess massa. Den gör det också möjligt att bestämma den kemiska sammansättningen och andra fysikaliska egenskaper i olika delar av objektet. Tekniken har använts i många år, men man har med MUSE tagit ett jättekliv i känslighet, effektivitet och upplösning. Man kan beskriva detta genom att säga att MUSE producerar högupplösta bilder samtidigt som den utför spektroskopi.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• MUSE-bloggen
• MUSE-instrumentets hemsida hos ESO
• Flygblad om 3D-spektroskopi vid ESO (för forskare)
• 3D2014-workshop vid ESO i Garching utanför München, Tyskland, 10-14 mars 2014.
• MUSE-hemsida hos Observatoire de Lyon
• En video om MUSE (på franska med engelska undertexter)

Kontakter

Roland Bacon
Lyon Centre for Astrophysics Research (CRAL)
France
Mobil: +33 6 08 09 14 27
E-post: rmb@obs.univ-lyon1.fr

Richard Hook
ESO, Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Marcella Carollo
Institute for Astronomy ETH Zurich
Zurich, Switzerland
Tel: +41 44 633 3725
E-post: marcella@phys.ethz.ch

Thierry Contini
Institut de Recherche en Astrophysique et Planétologie (IRAP)
Toulouse, France
Tel: +33 5 61 33 28 14
E-post: Thierry.Contini@irap.omp.eu

Harald Nicklas
Institut für Astrophysik (IAG)
Göttingen, Germany
Tel: +49 551 39 50 -39
E-post: nicklas@astro.physik.uni-goettingen.de

Joop Schaye
Leiden Observatory (NOVA)
Leiden, The Netherlands
Mobil: +31 (71) 527 8443
E-post: schaye@strw.leidenuniv.nl

Lutz Wisotzki
Leibniz-Institut für Astrophysik Potsdam (AIP)
Potsdam, Germany
Tel: +49 331 7499 532
E-post: lwisotzki@aip.de

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1407 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.