Pressmeddelande

En tjuvtitt in i kartläggningsteleskopets skattkammare

VST avbildar Lagunnebulosan

22 januari 2014

Kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har tagit den här nya och djupt detaljerade bilden av Lagunnebulosan. I detta vidsträckta moln av gas och stoft bildas intensivt ljusstarka unga stjärnor, och här finns även flera unga stjärnhopar. Bilden är bara en liten del av en av de nu pågående elva allmänt tillgängliga kartläggningarna av himlen med ESO-teleskop. Tillsammans förser de världens astronomer med ett enormt arv av offentlig data.

Lagunnebulosan är ett spännande objekt omkring 5000 ljusår bort från oss i stjärnbilden Skytten. Den är även känd som Messier 8, och är ett enormt moln på 100 ljusår tvärsöver. I molnets plymer av gas och stoft bildas nya stjärnor [1]. Den här nya bilden som är 16.000 pixlar bred har tagits av VLT Survey Telescope (VST), ett av de två teleskop vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile som ägnar all sin tid åt kartläggning av stjärnhimlen. En zoombar version av bilden låter åskådaren utforska alla vinklar och vrår hos detta fascinerande objekt.

VST riktades inte med avsikt mot just Lagunnebulosan. Bilden var helt enkelt en liten del av en enorm bildkartläggning som heter VPHAS+ och som täcker en mycket större del av Vintergatan. VPHAS+ är ett av tre bildkartläggningsprojekt som utförs i synligt ljus med VST. Dessa kompletteras dessutom av sex kartläggningsprojekt i infrarött ljus med kartläggningsteleskopet VISTA.

Dessa himmelskartläggningar tar itu med många viktiga frågor inom modern astronomi. De angriper bland många andra områden den mörka energins beskaffenhet, jakten på ljusstarka kvasarer i det unga universum, sondering av Vintergatans struktur och spaning efter ovanliga och gömda objekt, samt detaljrika studier av våra granngalaxer, de Magellanska molnen. Genom historien har det visat sig att man i sådana kartläggningar ofta upptäcker oväntade saker. Dessa överraskningar är avgörande för astronomiforskningens framåtskridande.

Utöver de nio bildkartläggningarna med VISTA och VST pågår ytterligare två kartläggningsprojekt med andra ESO-teleskop. Det ena är Gaia-ESO-kartläggningsprojektet som använder sig av Very Large Telescope (VLT) på Paranal för att kartlägga egenskaperna hos mer än 100 000 stjärnor i Vintergatan. Den andra (PESSTO) följer upp kortvariga händelser som till exempel supernovautbrott med hjälp av New Technology Telescope på La Silla [2].

Några av de här kartläggningsprojekten började redan 2010, medan andra påbörjades helt nyligen. Data från alla dessa projekt görs nu offentliga och är tillgängliga för astronomer i hela världen genom ESO:s arkiv [3].

Kartläggningsprojekten möjliggör hela tiden många nya upptäckter för astronomerna trots att projekten fortfarande pågår. Bland dessa nya resultat finns bland mycket annat de nyupptäckta stjärnhoparna som man hittade i VVV-kartläggningen (eso1128, eso1141), den hittills bästa kartan över de centrala delarna av vår galax Vintergatan (eso1242, eso1339), en mycket djup bild av kosmos i infrarött (eso1213) och den alldeles nya upptäckten av några av de mest avlägsna kvasarerna som man hittills sett (från VISTA VIKING-kartläggningen).

ESO:s offentliga kartläggningsprojekt kommer att fortsätta i många år, och deras astronomiska arv kommer att sträcka sig många årtionden in i framtiden.

Noter

[1] ESO har tagit flera fantastiska bilder av det här objektet tidigare – i synnerhet en 370-megapixelbild som en del av GigaGalaxy Zoom-projektet (eso0938) – och har även bidragit med ett helt annorlunda perspektiv med hjälp av VISTA:s (the Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) VVV-kartläggning, som utforskade Lagunens gåtor i infrarött ljus (eso1101).

[2] Mer information om alla de elva kartläggningsprojekten finns här (på engelska). En heltäckande beskrivning av hur långt de kommit och vilka resultat som sprungit ur dem finns i en särskild avdelning av det senaste numret av ESO Messenger (också på engelska).

[3] En översikt över datasläppen från de elva offentliga ESO-kartläggningsprojekten finns också tillgänglig.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39 metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1403 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.