Pressmeddelande

Stjärnstoftet nära Orions bälte

2 maj 2012

I en ny bild tagen med teleskopet APEX framträder moln av kosmiskt stoft som trätts genom en nebulosa som pärlor på ett halsband. Bilden visar området omkring reflektionsnebulosan Messier 78, som ligger strax norr om Orions bälte. Observationerna, som är känsliga för värmestrålning från interstellära stoftkorn, visar för astronomer platserna där nya stjärnor håller på att bildas.

Damm här på jorden verkar kanske tråkigt och ointressant - smutsen på ytan som gömmer det sköna bakom den. Men i rymden kan stoft och damm vara fantastiskt vackert, som i den här nya bilden av Messier 78 och dess omgivningar. Här är det stoftkornen som lyser i ljus med våglängd strax under millimetern. De är viktiga för astronomerna eftersom det är i täta moln av gas och stoft där nya stjärnor föds.

I mitten av bilden syns Messier 78, som också är känd vid namnet NGC 2068. Sedd i synligt ljus kallas området en reflektionsnebulosa, vilket betyder att vi ser det blå stjärnljuset som reflekterats från stoftmoln. De nya observationerna med teleskopet APEX[1] visas här i brandgult tillsammans med en bild tagen i synligt ljus. Eftersom APEX observationer görs vid längre våglängder, är de känsliga för den svaga signalen från små, täta och kalla stoftmoln, som kan till och med vara kallare än 250 minusgrader. Sett i synligt ljus skymmer stoftet bakgrunden; därför är teleskop som APEX viktiga för att studera de dammiga moln där stjärnor föds.

Ett av de brandgula stråken som APEX ser i Messier 78 är helt svart i bilden tagen i synligt ljus. Här ligger det ett tätt stoftmoln framför reflektionsnebulosan och blockerar dess blå ljus. APEX ser även ett annat framträdande område som också syns i synligt ljus, i den nedre delen av bilden. Att det inte finns något motsvarande mörkt stråk bilden tagen i synligt ljus visar att här finns ett kompakt stoftmoln som ligger bakom reflektionsnebulosan.

Mätningar av gasen i några av dessa moln  visar att den flödar ut i mycket hög hastighet. Sådana utflöden skjuts ut från unga stjärnor då stjärnan ännu håller på att bildas i sitt omgivande moln. Dessa utflödena är därför bevis för att de små täta molnen håller på att bilda nya stjärnor.

Längst upp i bilden ligger en annan reflektionsnebulosa som kallas NGC 2071. Medan det nedre området i bilden bara innehåller små, lätta stjärnor, innehåller NGC 2071 en tung, ung stjärna som uppskattas vara ungefär fem gånger tyngre än solen. Stjärnan  ligger just där strålningen i APEX-observationerna är som starkast.

Bakom observationerna med APEX som använts för att göra den här bilden är ett team lett av Thomas Stanke (ESO), Tom Megeath (Toledouniversitetet i USA) och Amy Stutz (Max Planckinstitutet för astronomi i Heidelberg, Tyskland). För mer information om det här området och hur det ser ut i synligt ljus, inklusive den nyligen upptäckta - och föränderliga - McNeils nebulosa, se eso1105.

Noter

[1] APEX är ett samarbete mellan Max Planck-institutet för radioastronomi (MPIfR), Onsala rymdobservatorium  och ESO. ESO ansvarar för driften av APEX. APEX är ett föregångsprojekt för ALMA, (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array), ett revolutionerande nytt teleskop som ESO och dess internationella samarbetspartners nu bygger på Chajnantor-platån.

Mer information

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Information om APEX
• Bilder av och gjorda med APEX

Kontakter

Thomas Stanke
ESO
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6116
E-post: tstanke@eso.org

Douglas Pierce-Price
ESO ALMA/APEX Public Information Officer
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6759
E-post: dpiercep@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1219 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.