Ett fall från himlen

En meteor lyser upp himlen över Paranalobservatoriet i den chilenska öknen.Tre av de fyra huvudteleskopen samt ett av hjälpteleskopen i ESO:s Very Large Telescope bevittnar den eldfängda upplösningen av en meteoroids resa genom solsystemet.

Meteoroider är sten- och gruspartiklar som är mindre än asteroider och andra småkroppar. När de når jordens atmosfär värms de upp och förångas genom friktion i luften och lämnar efter sig ett lysande spår av joniserade partiklar. Ljusfenomenet kallas meteor eller stjärnfall. De meteoroider som inte helt brinner upp utan når marken kallas meteoriter.

Meteorens färg kan avslöja meteoroidens sammansättning, då gula och gröna nyanser indikerar förekomsten av magnesium och järn. Den diffusa röda glöden över natthimlen på denna bild utsänds däremot av syre och kväve i jordens atmosfär.

ESO:s VLT är världens mest avancerade optiska anläggning. De fyra huvudteleskopen, eller de fyra hjälpteleskopen, kan kombinera sina ljusstrålar och arbeta tillsammans i en konfiguration som kallas Very Large Telescope Interferometer (VLTI). På så sätt kan universum utforskas i mycket högre deraljrikedom. 

Några exempel på vetenskapliga milstolpar som har nåtts tack vare VLT är den första bilden av en planet runt en annan stjärna och bestämningen av banorna för individuella stjärnor runt det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum.